söndag 7 januari 2018

Sortgallring i frökatalogen

Idag fortsätter jag på högaktuella ämnet frö inköp. Denna gång tänkte jag gå igenom hur vi gör när vi väljer sorter till våra land, och de misstag vi gjort som lett upp till hur vi väljer frön.

När vi flyttade in i Radhuset för tre odlingssäsonger sedan fanns ingenting i odlingsväg. Det var bara en enda stor gräsmatta med en pion.



Jag har haft ett intresse för odling sedan liten men inte haft någon möjlighet att utveckla det. När jag äntligen fick en trädgård siktade jag in mig på stora odlingar, jag ville få utlopp för odlingslusten och kreativiteten med odling. Vi grävde ett 55 kvm stort land, det tog hela våren. I april stod jag där utan fröer. Som många nybörjare åkte jag ned till närmsta trädgårdskedja och köpte mig ett 10 tal fröpåsar av diverse komersiella märken. 

När jag valde mina första påsar tittade jag nästan bara på om fröpåsen såg rolig ut. -Det kan ju inte vara så stor skillnad på frö och frö. Jag tänkte att förkultivering inte skulle bli ett hinder. Det var ju bara att dra upp frön inomhus och på fröpåsen stod det ju förkultivering mars-april. Detta insåg jag senare på säsongen var ett nybörjarmisstag. Vissa sorter gav ingenting för det var sorter som inte passade för min odlingszon eller som var uppdragna på tok för sent. Vissa sorter gav jätte fint, fick tillochmed egna frön. Men besvikelsen var enorm när jag satte dessa frön året efter och inte alls fick den sorten jag odlat året innan. 
Dessa misstag gjorde att jag läste på och började se mig om efter frön på annat håll. Jag läste på om F1 hybrider och insåg att alla fröpåsarna jag köpt var just F1 hybrider. 

Jag ville ju ta egna frön, målet var en hållbar självförsörjande odling. 

När jag letade efter sortäkta fröer på nätet inför nästa säsong hittade jag Runåbergs fröer. Inga F1 hybrider i deras sortiment så risken att inte kunna ta eget frö eliminerades, det var bara att härja vilt bland sorterna. Men jag började fundera över varför det egentligen finns tio sorters rödbetor? Eftersom det var stor skillnad på frö och frö, vad innebar sortskillnaden? Hur stor inverkan hade den?

Zon kompabilitet var något viktigt. Ingen ide att odla en pumpa för zon 1 i zon 4/5. Smak skilde sig mellan sorterna, därav valdes många fröer på smak beskrivningarna. Stor skörd var också viktigt så därför valdes sorter som gav bra. 

Odlingen blev mycket roligare andra säsongen med sortäkta fröer, eftertanke kring sortvalet och experimenterande med såtid. Helt plötsligt gick många grönsaker bra. Det fanns nästan ingen grönsak som inte gav något. De fröer som samlades in kunde användas nästa år. Det gav en säkerhet till odlingen att även om jag inte får tag i sorten kommande år så har jag kvar den. Det väcktes en kreativitetslust att odla utanför fröpåsens strikta ram för sådd och våga prova mig fram istället.

Jag började även intressera mig för biologisk mångfald i odlingarna. Då vilda bin och fjärilar fullkomligt exploderade i vår trädgård. Många olika sorter ger förutsättningar för många olika insekter och arter av insekter. Därför vill vi odla så många sorter det bara går på vår lilla yta.

När vi idag väljer ur frökataloger följer vi dessa punkter: 
  • Inga F1 hybrider, alla sorter vi odlar vill vi kunna ta eget frö på.
  • Zon kompabilitet, det ska inte vara omöjligt att odla sorten här (zon 4/5). Vi kan tumma på zonerna och gå ned en eller två zoner och testa på våran varmaste odlingsplats. 
  • Utvecklingstid, sorterna ska hinna i vår zon, vi serieodlar gärna( läs gärna mer om serieodling här https://farbrorgron.blogspot.se/2016/09/serieodla-pa-friland-och-pallkrage.html) och väljer därför hellre sorter med kortare utvecklingstider.
  • Sort egenskaper, vi odlar på styv lera därför väljer vi sorter som gärna trivs i sådan jord och rotfrukter väljer vi sådana som inte blir så långa utan växer grundare och inte behöver kämpa mot leran. 
  • Avkastning, vi väljer framför allt sorter som ger en rik skörd.
  • Blommor, vi väljer framförallt sorter som går bra ihop med grönsaker och hjälper dem i sitt växtsätt eller skyddar dem mot skadedjur. Samt blommor som främjar bin och fjärilar.
  • Mångfald, vi odlar många olika grönsaker och sällan bara en sort utav varje grönsak.
  • Smak, vi testar i första hand sorter som har en tilltalande beskrivning gärna söta smaker. 
Detta ger en biologisk mångfald, en självförsörjande, hållbar odling med utrymme för kreativitet och experimentlust. Vi köper våra frön i första hand från Runåbergs och Impecta då de har stort utbud på ekofrö och sortäkta fröer.



torsdag 4 januari 2018

Värdegrunder, hållbarhet och F1 hybrider

Nytt år, ny odlingssäsong som man sakta kan börja starta. Många har fått hem frökatalogerna. Man börjar mysa ned sig om kvällarna och spenderar timmar med att bläddra bland alla spännande nyheter.

Min första tanke var att skriva ett inlägg om hur vi i våra odlingar väljer sorter inför årets odling. Men när jag började formulera ett sådant inlägg insåg jag att det finns en hel del tankar kring det valet som behöver klargöras. Nämligen tankarna kring hållbar odling och vilken värdegrund vi egentligen strävar att odla efter.

Som hobbyodlare är det extra viktigt för mig att man odlar hållbart. Hållbar odling innebär att man kan skapa ett självförsörjande kretslopp i trädgårdsodlingen. Kretsloppet innefattar ganska många bitar, gödseltyp, hur man får fram ny jord men också fröförsörjning.

Just frön är högaktuella nu när vi sitter där med våra kataloger.

Men vad är ett hållbart frö?

Ett hållbart frö är ett frö som är fritt, som kan ge en fröskörd så att man som odlare dels kan bli självförsörjande på sitt frö. Men också att jag som hobbyodlare ska kunna bidra till mångfalden och ta fram nya sorter. Sorter som är anpassade just för området man odlar i.
Förr i tiden kunde man hitta en egen sorts åkerböna i nästan varje ort. En böna som var optimerad för just de odlingsförhållandena på orten. Att ha sådana optimerade sorter bidrar till hållbarhet då en sådan sort kan kräva mindre vatten, ge bra avklastning i täckodling eller klara av kyla bra etc. Helt enkelt en sort som tär mindre på jordens reurser för den är optimerad för platsen den växer på. Dessutom ger många sorter en mångfald till naturen. Olika sorter har olika utformning och gynnar olika typer av insekter. En stor mångfald bland våra odlade sorter i trädgården ger en stor biologisk mångfald i naturen.

I dagens fröhandel finns det sorter där denna typ av hållbarhet är svårare att uppnå om det ens är möjligt. Nämligen F1 hybriderna.
Tanken från början med hybridsystemet var att fröföretagen skulle få kontroll över utsädet i form utav genuttryck. En F1 hybrid har fördelarna att de producerar jämnare, och med högre avkastning för att genvariationen inom populationen är väldigt låg. Detta skulle ge en säkerhet till lantbruket. Genom inavel av två plantor blir den genetiska mångfalden i plantan låg och därmed risken för genförändringar låg.

Men genom att hybridsorterna är inavlade är dess avkomma antingen steril så att den inte ger några frön alls. Eller om den är fertil så kommer den inte likna moderplantan. Det är möjligt att åstadkomma en stabil sort från F1 hybridernas avkomma men det tar många generationer och det man slutar med är inte likt det man började med.
För att få exakt samma egenskaper på avkomman behöver föräldraparet vara känt. Dock är kombinationen av föräldrar något som företagen håller hemligt. Därmed är det enda sättet att få F1 hybridens egenskaper är att köpa fröna om och om igen.

Eftersom tillgång och efterfrågan styr företagens agerande så sker en urvattning av marknadens mångfald med F1 hybrider. Tio olika sorters blåklint ska produceras, distruberas och säljas. Vissa sorter kommer inte sälja lika bra som andra. Varför ska då företagen tillhandahålla en fröproduktion för tio sorters blåklint? Ur företagens synvinkel är det mer åtråvärt att bara sälja de sorter som de flesta vill ha. Därmed minskar den biologiska mångfalden.
Jämför man med fria frön, styrs även deras marknad av samma regler.
Skillnaden är att om ett fritt frö försvinner från marknaden kan sort mångfalden fortfarande upprätthållas då odlare kan ta fram egna frön och bevara sorten.

Som hobbyodlare bör man fundera kring vilka värdegrunder man vill odla sina grödor efter och vad för typ av frökontroll och fröförsäljning man är villig att stödja.

Eftersom vi som driver odlingen i Radhuset vill bidra till att bibehålla en biologisk mångfald inom hobby odlingen och vi vill se fler sortäkta sorter på frömarknaden så väljer vi bort F1 hybriderna i odlingen.

lördag 18 november 2017

Vitlöksdags!

Som jag skrivit i ett tidigare inlägg i år ha inte för bråttom! Detta gäller även på hösten. Många höstsår fröer som morot, det gör inte jag. Jag tycker inte man vinner något på det. Men ska man göra det ska ju fröet inte gro. Gror det, kommer kylan förstöra det. Både fröer och engagemang går till spillo.
Det enda som jag planterar på hösten är lökar både blomsterlökar men också vitlök. Även dessa ska inte gro för då ruttnar de under vintern. Tanken är att de bara ska rota sig. Lökar rotar sig väldigt fort ca 1-2 veckor. Man behöver alltså bara hålla tjälen stången en kort tid.

Jag sätter gärna min vitlök så sent det bara går. Och det går att vänta länge, till och med tills jorden har frusit något. Det är enligt min erfarenhet bättre att plantera i något frusen jord än alldeles för varm.

Att inte ha så bråttom har också sin fördel i att man kan köpa utsädet för halva priset då det oftast reas ut såhär på höst/vintern!

Såhär planterar jag vitlök i frusen jord.

Först gräver jag ut den frusna jorden, för än har inte tjälen satt sig igenom hela pallkragen. Djupet är varierande men i genomsnitt ca 10 cm. Till detta arbete är grepen det mest behändiga verktyget att använda.

Jag fyller upp pallkragen med lite gödsel, och påsjord som jag förvarat i garaget. Den är kall men inte frusen. I denna jorden placerar jag ut vitlöken med lagom avstånd. Böcker säger att man ska plantera med ca 15 cm mellanrum mellan lökarna och ca 25 cm mellan raderna på 5 cm djup. Jag höftar och sätter enligt ögonmått. Det brukar fungera minst lika bra och ge mig plats för fler lökar.





När klyftorna har placerats ut trycker jag ner dem något  jorden. Krossar sönder den frusna jorden, lägger den uppe på och drar på ett lock. Locket kommer ge ett lite varmare klimat i kragen ca 2 veckor framåt, alldeles lagom tid för vitlöken att rota sig. Samt att den frusna jorden kommer smälta något, och bidra med vatten till vitlökarna. Detta gör att jag slipper vattna och riskera att vitlöken fryser sönder i vatten.
Vill man inte offra en hel pallkrage till vitlök går det även utmärkt att plantera vitlök i kruka nu. Se bara till att krukan inte hamnar för varmt, och använd gärna kall jord då det hämmar vitlöken från att gro.








söndag 5 november 2017

Höststädning vad är det?

Hösten är här! Och hos oss är det dags att låta frilandsbäddarna få sin vintervila. Men till mångas förvåning ingår det knappt någon höststädning utav trädgården, istället börjar vi redan nu preppa inför nästa säsong!



Vi täckodlar en hel del, då vi har kompakt lerjord. Täckodlingen är det som gör att vi inte direkt städar, utan snarare stökar ned. Genom att tillföra organiskt material till bäddarna året runt förvandlas sakta men säkert lerjorden till fin mull. ”Täckodlingen” som vi gör över vintern består av två delar. Dels sparar vi nästan allt växtmaterial från odlingarna och bara vänder ned. Det gör att vi inte direkt röjer eller höststädar odlingarna. Att vända jorden med grep gör den luftig för frosten som kan spränga sönder lerklumparna, men skonsam mot mikrolivet. Växtmaterialet är såpass färskt så det bryts snabbt ned under våren när värmen kommer, och ger bäddarna en fin skjuts utav kväve. 

























Den andra delen är allt material från varmbänken som lassas på bäddarna. Det ger ett gott täcke åt maskarna under vintern som kan bearbeta materialet även under vintern.
Dessutom är varmbänksmaterialet mycket gödselrikt och någon extra gödsling behöver därför inte göras till våren
Varmbänk är ett återkommande tema i våra odlingar. Detta är en odlingsmetod som jag tycker bör finnas i varje köksträdgård. Och nästan ännu mer i en liten trädgård. Man är så begränsad av ytan i den lilla trädgården, därför är det viktigt att ytorna används så effektivt som möjligt, och vad är egentligen mer effektivt än en växtplats som används nästintill året runt!





Varmbänken blir som navet i våra odlingar. Den ger skörd från april-oktober. Den ger oss nästintill allt gödsel som vi behöver. Den enda tiden på året som den inte används är nov-jan. Redan i februari laddar vi varmbänken för en ny omgång som kan börja ge skörd i april då den sås i mars. Eftersom jorden i den byts varje år, behöver man inte heller tänka på växelodling.
Vill man starta sin varmbänk är hösten det tillfälle då man gräver gropen. Ju större dessto lättare att få igång den. Våran varmbänksgrop är 70 cm djup, 2 meter lång och 1.20 m bred. För att inte djur ska falla ned och skada sig i gropen täcks den över med gamla skivor, pressenning eller liknande.





Vill man piffa till trädgården lite, kan man även lägga på löv och nedklippta grenar på bäddarna.
Materialet från varmbänken räcker dock inte till alla bäddar. De bäddar som får mest material är de som kålen kommer odlas på då den är som mest näringskrävande. Där rotfrukterna ska vara lassas det på lite mindre. Och minst där bönor och ärtor skall växa då de själva tillför kväve till jorden. Det gör att jag redan nu börjar planera och tänka var nästa säsongs odlingar skall vara någonstans.






Alla odlingar får dock inte varmbänksmaterial, då vissa bäddar står kvar över vintern, så att vi kan fortsätta skörda. Detta fungerar väldigt bra för kål som brysselkål eller broccoli. Dessa bäddar får istället en sista näringsgiva med lite blod och benmjöl.



                    


   


Mycket mer än så gör vi inte i odlingarna på hösten. Vi höstsår inte rotfrukter, för vi har inte sett något försprång för dem, snarare tvärtom att de är något senare än de vårsådda. Däremot så vintersår vi mycket vilket jag återkommer om i ett senare inlägg. Frostkänsliga växter täcker vi med halm och granris för att skydda dem lite extra. Samt att jordgubbarna också klipps ned. Genom att täcka bäddarna inför vintern, blir de snabbare varma på våren då de tinar lättare. Mikrolivet hålls igång även under vintern. Kompakt lerjord blir lättare och får de fina egenskaperna att den är mullrik men ändå håller vatten bra. Vilket allt tillsammans ger en längre och mer effektiv odlingssäsong då man hinner så grönsaker i flera omgångar vilket är så viktigt när ytan är liten. 


Följ oss gärna på vårat Instagram konto, där laddar vi upp bilder kontinuerligt och året runt från odlingarna.



lördag 23 september 2017

Potatis för självförsörjning på radhustomt, går det?


Det korta svaret på frågan om det går att odla potatis för självförsörjning på radhustomt, är Ja, det går. Men i mitt huvud uppkommer dock en bild, på en radhustomt med bara ett enda stort potatisland för att svaret på frågan ska bli ja. Nu odlar ju vi inte bara potatis, utan mycket annat. Därför blir frågan, och svaret till den intressantare, när man börjar fundera över, hur kan man odla potatis för självförsörjning utan att ha ett stort potatisland. 

Först kan vi börja med lite siffror över skörden och odlingsytan. Många har frågat oss hur stor tomt vi egentligen har. Jag har en gång för alla satt mig ned tittat på ritningar över tomten, och också gått ut och mätt. Enligt ritningar ska hela tomten, detta inklusive grannens sida då det är parhus vara 1000 kvm. Våran tomt bör vara ungefär hälften och landa på ca 500 kvm. När jag har varit ute och mätt får jag tomten till 350 kvm. Detta gör att den totala odlingsbara ytan är runt 150- 200 kvm, om vi skulle gräva upp precis allt. 


Utav dessa möjliga 150 kvm, har vi odlat potatis på ca 10 kvm. Lådorna är 1 m, breda och ca 4.80 långa vardera. Vi satte 6 st olika sorters potatis, 1 kg utsäde av varje. Vi plockade upp 60 kg, och har smygskördat hela sommaren, vilket gör att vi redan innan säkert tagit upp ca 5-8 kg. Vilket ger en totalskörd på närmare 70 kg. 

Hur gick det då till att 10 kvm kan ge en totalskörd på 70 kg potatis?
Vi har odlat potatis tidigare år också, och inte kommit i närheten utav en sådan här fantastisk avkastning. Vi har då odlat på "traditionellt" vis, i jord, kupat potatisen enligt konstens regler, förgrott/för rotat. Men den största skörd vi tagit upp har varit på ca 20 kg, och har använt ca 4 kg utsädespotatis, vilket har gett 5 gånger så mycket som sattes ned. En ganska "normal" siffra är att en sättpotatis ska ge 7 gånger så mycket tillbaka.  Eftersom vi redan hade en liten till normal skörd, beslöt vi oss för att i år våga experimentera, med potatisodlingen för att försöka få en stor avkastning.


Sorterna, vi har valt att odla har vi mest valt för att de var spännande/roliga. Vi har försökt tänka lite att vi hellre odlar sorter med något högre avkastning än de med låg. Men det vi experimenterat med är växtplatsen.
Vi snickrade ihop långa odlingsbänkar, ca 50 cm djupa där det fick plats två rader med potatis (50 cm mellanrum mellan raderna), och ca 25 cm mellan plantorna. Men att fylla dessa bänkar med jord hade kostat en del, och också varit ett oerhört tungt arbete då vi hade varit tvungna att göra det för hand. Istället fylldes bänkarna med grov kompost, lite lerjord som fanns i backen från början, ensilage ovanpå detta. Toppat med lite kompostjord för att få in rätt mikroorganismer i bänken.




Potatisarna var alla förrotade inomhus redan i mars, och sattes ut i bänkarna i början på juni. Vid planteringen, grävdes ett hål i ensilaget, och i hålet sattes en näve hasselfors kogödsel ned, och sedan på med potatisen, och hålet täcktes tillbaka med ensilaget.






Eftersom potatisen odlades i ensilage och inte direkt jord, pågick en komposteringsprocess hela sommaren. Tanken var därför att ensilaget skulle fyllas på efterhand som det sjönk för att ersätta kupningen med ensilagekupning. Men ibland tar andra saker över ens tid, så detta blev aldrig av. Tillslut var blasten så hög att det inte var någon ide att ens försöka sig på att kupa. Istället tittades potatisen bara till att den inte stack upp ovanför ensilaget, i så fall lades lite mer ensilage på just där. Vi har inte vattnat potatisen någon gång under sommaren, utan det har de skrala regnen fått sköta. Potatisen fick för det mesta växa i lugn och ro från juni till september. Vi smygskördade Amandine, Highland Burgundy Red och Violettan under sommaren. 

Den upptagna skörden uppgick till 60 kg.
Där Pink Fir Apple gav bäst avkastning från 1 kg sättpotatis fick vi ut 21 kg. För övriga sorter fick vi ut ca 10-16 kg från 1 kg sättpotatis.
Vi räknar med att vi äter ca 1 kg potatis i veckan på 2 personer, och har därför lyckats med att odla potatis för självförsörjning på bara 10 kvm.
Skulle man utöka till 20 kvm, så skulle det med denna odlingsmetod vara möjligt att ta upp en skörd på ca 140 kg potatis, vilket räcker gott och väl för en årsförbrukning för en familj på fyra.



                                              Hur lagrar vi våran stora fina skörd?
Då vi inte har någon jordkällare, eftersom tomten är såpass liten. Får vi utnyttja det vi har. Vi har ett ganska kallt och mörkt garage. Vi låter potatisen torka i bananlådor utomhus under tak, med tidningspapper över sig. Sedan lägger vi ned potatisen i trälådor från IKEA, ställer in i garaget på hyllor så att de inte står direkt mot betonggolvet. När minusgraderna börjar smyga sig på, täcker vi lådorna med halm, både ovanpå potatisen och runt om lådorna. Sedan slår vi in lådor och halm i två lager jute väv.

söndag 3 september 2017

Kålodling på liten yta

Det är något speciellt med att odla kål. Det är en oerhört vacker gröda, men också en av de mer svårodlade grönsakerna som man kan ta sig an. Allt vill äta upp ens kål! Den tar också mycket plats, vilket gör att kålfamiljen ofta väljs bort vid odling på små ytor.



Jag gör dock helt tvärtom. Kålen har en central del i min odling. Att detta är lite kontroversiellt blev jag upplyst om under sommaren. Vi hade några visningar utav trädgården och många blev förvånade över att vi har två stora kålkvarter, och en hel del kålplantor utspridda lite här och där.
Bild kålkvarteren
Varför väljer jag då att ge kålen så stor plats? Kålen för mig är en grönsak som man kan variera mycket. Har man liten odlingsyta har man också oftast lite lagringsyta. Av de olika grönsaker som man kan odla tycker jag att kålen är lättast att lagra, just för att den kan användas på så många olika sätt. Att den tar plats i landet kompenseras upp av dess lätta lagringsegenkaper och avkastning.
För trots att kålen tar mycket plats så ger den också mycket om den tas om hand. Broccoli plantor kan ge skörd i upp till ett halvår med stödgödsling. Våra broccoliplantor började ge runt midsommar och ger fortfarande rikliga skördar med upp till 150 g per planta och dag.



 Huvudkål kan ge mycket i ett kålhuvud uppemot 4 kg, spetskål  och savoykål som inte kräver lika stort utrymme som de stora röd och vitkålsplantorna kan ändå ge huvuden på upp till 2.5 kg. Har man då 10 plantor kan man alltså få ut 25 kg, på en yta som är något större än en pallkrage!


Men odlar man såhär mycket kål behöver man ju också dra upp plantor. Bor man såsom vi gör kan det vara svårt att hitta en lämplig plats inomhus som är sval men ljus tidigt på året, och där alla dessa plantor ska få plats. Här kommer varmbänken och vintersådd in i bilden. Alla våra kålplantor är i år uppdragna i varmbänk eller som vintersådd i plastbackar. Plantorna blir direktavhärdade, de tar ingen plats inomhus och man får otroligt starka och knubbiga plantor, som man kan sätta ut på friland tidigt, då de är vana vid låga och svängande temperaturer.





Jag brukar också få frågor hur jag löser växelbruket med kål på liten yta, då den helst inte ska växa på samma plats på 7 år. Jag själv har odlat kål med en 4-5 års rotation som hittills har funkat fint utan utbrott utav klumprotssjuka. Denna kortare rotationen gör det möjligt för mig att ha kål varje år trots få bäddar. Eftersom jag också odlar två kål kvarter så skulle jag kunna välja bort vissa mindre avkastande kålsorter, och dra ned kålkvarteret till en bädd. Dessutom matar jag mina bäddar med nytt organiskt material varje säsong, då jag får mycket material från varmbänken, och täckodlar. Detta bidrar också till en friskare jord och minskar risken för klumprotsjukeutbrott. Ytterligare en faktor är att jag helt väljer bort kålsorter som är extra benägna att dra på sig klumprotsjuka såsom senapskål, men är också noggrann med att rensa bort korsblommiga ogräs som lomme, och penningört. Kålen som växer lite här och där är snabbväxande sorter som inte står i landet så länge att de kan dra på sig smitta. Exempel på dessa sorter är rädisa, majrova och pac choi.






Såhär på sensommaren är mycket av våran kål skördeklar. Den mesta kålen lägger vi in, då glasburkar kan stå utspritt på många ställen, skafferiet, garaget, vinden, och andra små tänkbara skrymslen som är mörka och något svalare än rumstemperatur. Viss kål strimlar vi och fryser in i mån av plats. Svart och grönkål kan man torka och lagra i lufttäta burkar, går fint att använda i grytor. Drar man upp kålen med hela stocken, kan man förvara dem i ett svalt men frostfritt utrymme ex; inglasad balkong i några månader de håller sig fint. 

måndag 1 maj 2017

Odlingsbäddar enligt en typ av hugelkultur

Radhuset behövde nya odlingsbäddar i år. Vi vill gärna använda så stor del utav tomten som möjligt till odling för att kunna vara så självförsörjande som möjligt. Målet är att inte behöva köpa grönsaker. Där är vi inte riktigt än men på god väg och för att komma framåt behövdes mer odlingsmark.
När planerna för nya bäddar formades var det främst tre stycken grönsaker och kryddor som var i åtanke att dessa behöver vi mer plats till. Kål, potatis och pumpa. Detta är grönsaker som kräver väldigt stor plats och tanken kan därför vara att en liten trädgård klarar sig bra utan dem. Men de ger också väldigt hög avkastning per planta, och är hyfsat lätta att förvara utan att ha tillgång till exempelvis jordkällare. Både pumpa och kålhuvuden kan man ta in på hösten ställa på en hylla i köket och de kommer hålla sig i månader. Kryddor har alltid varit lite av ett gissel för mig att få plats med, därför får de nu en helt egen växtplats i form utav en odlingspyramid.
Med de nyanlagda bäddarna får vi nu två odlingslådor till potatis, en pumpa bädd och två bäddar till kål istället för bara en, och en pyramid med plats för sju sorters kryddväxter.
Men så stora och ganska många bäddar skulle kräva enormt mycket jord. Jord är något som nästan alltid är en bristvara i min trädgård. Så för att spara på jorden till sådant som verkligen behöver den och för att få upp volymen på de nya bäddarna är de anlagda enligt en typ av hugelkultur. Detta gör att jag behöver använda minimalt med jord, jag får en levande jordfabrik som avger näringsämnen till det som odlas och samtidigt får jag ny jord.


I botten på alla dessa bäddar finns någon typ av grovt material. Antingen träflis från kompostkvarnen eller helt enkelt hela pinnar, mossa, gamla lupiner etc. Detta materialet har jag gått och samlat in från tomten då våran slänt har varit en enda stor sly härva. 



Förutom grovt material i botten så har markbäddarna även en utgrävd kant i gräsmattan. Detta för att gräset inte ska växa in i bädden lika lätt.



 


Det grova materialet läggs i ett jämnt lager i i den nya bädden. Gräset som finns under kommer med tiden att multna och bli till fin mylla. Vill man odla potatis rekommenderar jag att man först täcker marken med tidningar eller gräver bort grässvålen så att man får en spärr mot gräset och slipper knäpparlarver som gräver gångar i potatisen.




Ovanpå pinnarna i nästa lager läggs ytterligare grovt material på, men dock inte lika grovt som pinnarna. Här har jag använt kompost från i höstas som varit väldigt grov, upp och ned vända grästuvor (dock inte där jag ska odla potatis), ensilage, ja egentligen vilket organiskt material som helst som ger volym.




När jag har använt gamla gräs tuvor som i odlings pyramiden har jag avslutat det lagret med ett lager ensilage. Ovanpå ensilaget har jag sedan lagt ut ett lager kompostjord. Inte ett nödvändigtvis tjock lager men så att det täcker ensilaget någorlunda. Jag väljer att använda just kompostjord som en liten start motor för hela förmultningsprocessen då det i kompostjorden redan finns etablerade mikroorganismer och maskar som kan sitt jobb.




Ovanpå kompostjorden har jag sedan antingen lagt "ful jord", jord som inte är fin mylla utan mer sandig/lerig eller ytterligare lager med ensilage. Ful jorden och ensilaget i detta lagret används enbart som fyllnadsmassa för att få upp volymen i bädden.






























När höjden i bäddarna är lagom eller så hög som jag vill ha dem toppas lagret med "fin jord". I odlingspyramiden är det kompost jord från varmkomposten som har använts. I terrass odlings lådorna är det ko gödsel. Detta lagret är också ganska tunt då jag inte vill att varm kompostjorden ska bränna sönder de fröer som senare ska sås i den. Samt att i terrass odlingslådorna ska det sättas potatis som inte heller vill ha för mycket näring. I terrass odlingslådorna kommer jag sedan även att använda varm kompostjord när potatisen sätts genom att gröpa ur ett lagom stort hål för potatisen i ensilaget lägga ned en näve jord och en potatis och täcka över med jord. 
Alla tre lager i odlings pyramiden är uppbyggda på samma sätt som det första botten lagret som beskrivs här ovan.