måndag 1 maj 2017

Odlingsbäddar enligt en typ av hugelkultur

Radhuset behövde nya odlingsbäddar i år. Vi vill gärna använda så stor del utav tomten som möjligt till odling för att kunna vara så självförsörjande som möjligt. Målet är att inte behöva köpa grönsaker. Där är vi inte riktigt än men på god väg och för att komma framåt behövdes mer odlingsmark.
När planerna för nya bäddar formades var det främst tre stycken grönsaker och kryddor som var i åtanke att dessa behöver vi mer plats till. Kål, potatis och pumpa. Detta är grönsaker som kräver väldigt stor plats och tanken kan därför vara att en liten trädgård klarar sig bra utan dem. Men de ger också väldigt hög avkastning per planta, och är hyfsat lätta att förvara utan att ha tillgång till exempelvis jordkällare. Både pumpa och kålhuvuden kan man ta in på hösten ställa på en hylla i köket och de kommer hålla sig i månader. Kryddor har alltid varit lite av ett gissel för mig att få plats med, därför får de nu en helt egen växtplats i form utav en odlingspyramid.
Med de nyanlagda bäddarna får vi nu två odlingslådor till potatis, en pumpa bädd och två bäddar till kål istället för bara en, och en pyramid med plats för sju sorters kryddväxter.
Men så stora och ganska många bäddar skulle kräva enormt mycket jord. Jord är något som nästan alltid är en bristvara i min trädgård. Så för att spara på jorden till sådant som verkligen behöver den och för att få upp volymen på de nya bäddarna är de anlagda enligt en typ av hugelkultur. Detta gör att jag behöver använda minimalt med jord, jag får en levande jordfabrik som avger näringsämnen till det som odlas och samtidigt får jag ny jord.


I botten på alla dessa bäddar finns någon typ av grovt material. Antingen träflis från kompostkvarnen eller helt enkelt hela pinnar, mossa, gamla lupiner etc. Detta materialet har jag gått och samlat in från tomten då våran slänt har varit en enda stor sly härva. 



Förutom grovt material i botten så har markbäddarna även en utgrävd kant i gräsmattan. Detta för att gräset inte ska växa in i bädden lika lätt.



 


Det grova materialet läggs i ett jämnt lager i i den nya bädden. Gräset som finns under kommer med tiden att multna och bli till fin mylla. Vill man odla potatis rekommenderar jag att man först täcker marken med tidningar eller gräver bort grässvålen så att man får en spärr mot gräset och slipper knäpparlarver som gräver gångar i potatisen.




Ovanpå pinnarna i nästa lager läggs ytterligare grovt material på, men dock inte lika grovt som pinnarna. Här har jag använt kompost från i höstas som varit väldigt grov, upp och ned vända grästuvor (dock inte där jag ska odla potatis), ensilage, ja egentligen vilket organiskt material som helst som ger volym.




När jag har använt gamla gräs tuvor som i odlings pyramiden har jag avslutat det lagret med ett lager ensilage. Ovanpå ensilaget har jag sedan lagt ut ett lager kompostjord. Inte ett nödvändigtvis tjock lager men så att det täcker ensilaget någorlunda. Jag väljer att använda just kompostjord som en liten start motor för hela förmultningsprocessen då det i kompostjorden redan finns etablerade mikroorganismer och maskar som kan sitt jobb.




Ovanpå kompostjorden har jag sedan antingen lagt "ful jord", jord som inte är fin mylla utan mer sandig/lerig eller ytterligare lager med ensilage. Ful jorden och ensilaget i detta lagret används enbart som fyllnadsmassa för att få upp volymen i bädden.






























När höjden i bäddarna är lagom eller så hög som jag vill ha dem toppas lagret med "fin jord". I odlingspyramiden är det kompost jord från varmkomposten som har använts. I terrass odlings lådorna är det ko gödsel. Detta lagret är också ganska tunt då jag inte vill att varm kompostjorden ska bränna sönder de fröer som senare ska sås i den. Samt att i terrass odlingslådorna ska det sättas potatis som inte heller vill ha för mycket näring. I terrass odlingslådorna kommer jag sedan även att använda varm kompostjord när potatisen sätts genom att gröpa ur ett lagom stort hål för potatisen i ensilaget lägga ned en näve jord och en potatis och täcka över med jord. 
Alla tre lager i odlings pyramiden är uppbyggda på samma sätt som det första botten lagret som beskrivs här ovan.









tisdag 18 april 2017

Vinn en påse med Radhusets frö favoriter 2017!

Bloggen firar 2000 läsare! Ett trevligt tillfälle att utlysa en tävling tycker jag, dessutom Radhusets första tävling.

Helt fantastiskt att 2 000 läsare vill följa våran väg mot självhushållning på radhustomt. Det är väldigt roligt att få möjligheten att inspirera och nå ut till så många läsare. Därför vill jag dela med mig av denna odlingsglädje genom att dela ut tre påsar med fyra utav Radhusets frö favoriter 2017 till följare som blir prenumeranter på våran Facebook sida kommande vecka. 
Vill du få en påse fröer med grödor som jag tycker du inte klarar dig utan denna säsong ska du:
Följa länken till våran Facebook sida och bli följare. Skriva en kort kommentar på Radhusets Facebook sida om vilka blogg inlägg som du önskar Radhuset tar upp i framtiden.
Tävlingen pågår denna vecka 18-24 april. De tre vinnarna lottas ut bland de som följer oss och har kommenterat under veckan. Följer man oss redan är man givetvis välkommen att delta i tävlingen också, då behöver man bara kommentera. Vinnarna kontaktas via PM på Facebook snarast efter att tävlingstiden går ut.

lördag 15 april 2017

Omskolning och sorgmyggor


För ett tag sedan såddes aubergine och chili som sedan omskolades för första gången. Nu är det dags igen då de växt ofantligt fort under lysrörsbelysningen och växt ur sina krukor. Jag omskolar mina plantor många gånger för att få så kraftiga plantor som möjligt.

I början på året då aubergine och chili såddes hade jag inga problem alls med sorgmyggor, därav har dessa plantor fått växa till sig. De är odlade under extra belysning i ett något svalare rum. Det ger kompakta, knubbiga plantor istället för rangliga långa plantor med långt avstånd mellan bladparen. Tomat plantorna som såddes i mitten på mars har inte haft samma tur. Sorgmyggorna har varit på dem och många små plantor har dött. Sorgmyggorna äter upp den lilla plantans rötter och plantan dör. Några tomater har dock klarat sig och får skolas om för första gången.






Första omskolningen man gör rekommenderas att göras när plantan har fått två karaktärsbladpar, alltså sina riktiga blad borträknat de första hjärtbladen. Vidare omskolningar kan dock vara något knepigare att veta när det är dags att byta kruka. Av erfarenhet lär man sig att se när plantan ser ut att trängas i krukan. Plantan ser för grov ut upptill i proportion till vad den står i nedtill. 
Men för den som kanske odlar inomhus för första gången och aldrig gjort en omskolning finns ett till knep att ta till. Dels kan man kika under krukan, börjar rötter sticka ut ur botten är det antagligen dags. Annars kan man försiktigt vicka loss krukan från plantan och titta på rotklumpen. Är det tydligt med rötter, och mer rötter än jord då är det definitivt dags för nästa omskolning. 





Då har man bestämt sig för att plantan är redo för omskolning, men då dyker vanligtvis nästa krux upp. Hur stor kruka ska man egentligen omskola till?
Jag skolar hellre om fler gånger med mindre steg mellan krukstorlekar, än drar till med en stor kruka och får en långsammare tillväxt av min planta. Det blir fler krukor att hålla reda på och finna plats till, men det ger en snabb och fin tillväxt att jag tycker det är värt det.

När man skolar om större eller mindre plantor bör man tänka på att rotsystemet är väldigt känsligt. Jag håller i plantan om bladen/stjälken när jag sätter ned plantan i den nya krukan för att göra så minimal skada som möjligt på rotsystemet. 






Just potatissläktet som chili, tomat och aubergine hör till utvecklar gärna rötter längs med stammen. Därför sätter jag alltid denna familjen något djupare än vad de stått förut för att få än mer knubbiga och kompakta plantor.
Tomaterna ränner ofta iväg när de sås i pluggbox, när man ska omskola dessa kan man försiktigt snurra ned stammen helt under jord så att bara bladen sticker upp.









Vad gäller sorgmyggorna är de ett evigt gissel för små plantor. Jag har försökt med diverse huskurer utan större resultat. Nu har jag sått nya tomater då det inte är för sent än, och införskaffat mig en kannranka som står med sådderna.
Den fångar faktiskt gärna sorgmyggorna i sin kanna och än så länge har jag bara sett någon enstaka sorgmygga kring pluggboxarna. Så nu hoppas jag på bättre tomatlycka denna gång med denna mördar växt bredvid.






lördag 1 april 2017

Potatistider! Men hur gör man?

Potatis är en gröda som jag tycker är otroligt odlingsvärd för sin smak. Potatis i affären är riktigt tråkig, men odlar man själv finns det en oändlig mängd sorter att prova sig igenom.
Det finns också en oändlig mängd sätt att odla potatis på.
Eftersom det börjar dra ihop sig för många att påbörja årets potatisodling och många frågor om potatis dyker upp, tänkte jag här gå igenom de vanligaste tillvägagångssätten att förbereda sin potatis på.


Vad ska jag köpa för potatis och var?

Potatis delas oftast in i tre grupper. Tidiga, Sommarpotatisar och Sena. Alla kan göras i ordning ungefär samtidigt. Den tidiga vill man ju helst tjuvstarta lite tidigare med. Köper man sina potatisar i fysisk butik kan man se att nätpåsarna är färgkodade där blått är tidig, grön är sommar och gul är sen.  
  • Den tidiga potatisen är oftast till för att kunna få potatis redan till midsommar. Dessa potatisar är för direkt konsumtion. Potatisarna är inte riktigt full mogna skalet är mycket tunt, och vattenhalten i potatisen är hög vilket gör att de är svårare att koka sönder. 
  • Sommarpotatisar är de som blir färdiga under högsommar månaderna.Även dessa plockas ofta som inte riktigt fullt mogna och har ett tunnare skal och hög vattenhalt. Låter man dem vara kvar i jorden lite längre blir skalet hårdare så att de tål hantering och viss lagring. Här finns massvis med sorter. Allt ifrån delikatesspotatis för färsk konsumtion till goda vardags potatisar som kan lagras. Bor man i ett område där problem med bladmögel finns är det sommarpotatisar och de tidiga sorterna som man ska satsa på, så att de blir färdiga innan möglet angriper.
  • Sena potatisar är de som har längst utvecklingstid. Dessa potatisar tas upp på sensommaren/hösten. Potatisarna når full mognad och får ett hårt skal. Vill man lagra länge finns de mest lagringsdugliga sorterna i denna kategorin. Nackdelen är att de behöver klara sig förbi bladmögel perioden. 
Köpa potatis kan man göra på nätet. Där tycker jag att man får flest sorter att välja på. Klostra och Larsviken har många spännande sorter att prova sig igenom.
Vilka sorter man sedan väljer beror dels på ens odlingsförutsättningar och dels vad man tycker om i smak och konsistens. Bor man i ett område med mycket kommersiell potatisodling har man troligtvis mycket bladmögel runt sin odling och bör då välja bort sena potatisar. Även temperatur och mängden regn spelar roll. Bladmöglet trivs i fuktig och kyligare väderlek. Bor man geografiskt så att det regnar mycket under somrarna och risken för bladmögel därmed är hög så bör man också välja bort sena potatisar.
Man kan även läsa på sorterna och välja sorter som är mer resistenta mot ex bladmögel om man bor i ett drabbat område. Där finns det sena sorter som kan gå bra pågrund utav att man har avlat fram resistens.
Man kan även tänka på vad för syfte potatisen i ens odling ska ha. Vill man ha midsommar potatis då behövs riktigt tidiga sorter. Vill man ha väldigt lagringsduglig potatis bör man välja en sen sort. Vill man ha hög avkastning bör man välja en högavkastande sort osv.
 

Varför köpa sättpotatis och inte bara ta från potatisarna i mataffären som är mycket billigare?

Dels så är sort utbudet i matbutik mycket begränsat då kommersiell potatisodling bara utnyttjar en handfull sorter som är populära hos konsumenter. Vill man därför ha andra smaker än affärens får man vända sig till dyrare sättpotatis.
Men det tyngsta skälet är att sättpotatis är certifierad utav jordbruksverket och kommer med ett växtpass. Detta innebär att potatisen du köper är garanterat fri från sjukdomar.
Potatisen i affären är godkänd för konsumtion då dessa sjukdomar inte är farliga när potatisen bara ska ätas, men kan förstöra odlingsmark genom att introducera sjukdomar om de odlas.  

Nu har du valt dina sorter men hur gör man?

Hur man förbereder eller inte förbereder sin potatis beror återigen på syftet med odlingen, odlingsförutsättningarna men också vilken plats man har tillgång till och vilken tid och engagemang som man kan lägga på sin potatisodling. 

Sätta potatis- I denna metoden gör man ingenting speciellt med sin inköpta sättpotatis. Man förvarar potatisen ljust och svalt tills att den ska ned i jorden. Skulle potatisen förvaras lite småtokigt och få långa ljusa groddar kan man klippa ner dem innan man sätter potatisen i jorden. Eftersom potatisen behöver sin fulla utvecklingstid i jorden kan den lättare drabbas av bladmögel. Därför är det bättre att välja snabba sorter eller mer resistenta sorter. 
+ Tar ingen plats inomhus
+ Tar ingen tid förutom själva utsättningen och skötsel utav odlingen
- Potatisen tar som längst tid på sig att utvecklas och kan drabbas lättare av bladmögel.

Potatis som förvaras mörkt men svalt får långa vita groddar. Dessa kan man klippa bort och låta potatisen börja om. 


Sättpotatis utan groddar redo att sättas i jorden.
Förgro potatis- Man skulle kunna säga att nästa steg i hur avancerad man vill göra sin potatisodling är att förgro potatisen. Detta görs ca 4-8 veckor innan man planerar att sätta ut potatisen. Hur låg tid den behöver beror på temperaturen. Ju svalare desto längre tid tar den på sig. Ett vanligt tillvägagångssätt är att ställa potatisen i en äggkartong på fönsterbrädan. Potatisen kommer då utveckla oftast mörka groddar som är korta och knubbiga och kan se lite ludna ut. Vissa sorter kan även ha groddar av andra färger som rosa. 
+ Potatisen är tjuvstartad och tar kortare tid på sig i jorden
+ Tar hyfsat lite plats
- Även här kan potatisen drabbas utav bladmögel på grund utav den lite längre utvecklingstiden i jorden.
- Man behöver lägga lite tid och hitta en bra plats att ha dem på ex ett norrfönster. 

Potatis som är förgroddad. Groddarna är små mörka och kompakta. Kan även vara lite ludna och variera i färg beroende på potatissort
Potatis på förgroddning på fönsterbräda i äggkartong.

Förrota potatis- Denna metoden är den som kräver mest plats, mest tid och engagemang i potatisodlingen. Men det är också den som ger kortast utvecklingstid i jorden och därmed ger skörd snabbast efter utsättning. Potatis som förrotas har kommit långt i sin utveckling då den redan har bildat rötter där knölarna sedan kommer på. Avkastningen kan också bli högre då potatisen kan ägna all sin tid till nästan bara knölsättning. Förrota potatis görs ca 4-8 veckor innan utsättning precis som för groddning. 
+Snabb skörd efter utsättning
+Minst risk för bladmögel
+Kan ge högre avkastning
-Kräver mycket plats inomhus vid fönster eller extra belysning
-Kräver tid och daglig tillsyn

Man kan använda nästan vad som helst när man förrotar potatis. Man behöver bara något någorlunda platt att fylla med några centimeter jord. Jag använder gamla klädkorgar från en garderob som jag grundar med flera lager tidningspapper.


I det kärl man har valt lägger man på några centimeter jord. Ca 3-5 cm. Jag använder Hasselfors P-jord. 



Sedan lägger man ut sina potatisar i rader. Ganska tätt kan dem ligga. Glöm inte att märka upp vilken sort det är. Jag brukar sticka ned växtpasset där raden börjar då växtpasset är av mycket tåligt papper och tål att bli blött.

När alla potatisar är utlagda och uppmärkta vattnar man jorden så att den håller sig fuktig. Sedan behöver potatisarna vattnas efter behov, oftast dagligen så att jorden inte torkar ut.

Efter några veckor kommer potatisen att ovan jord börja utveckla blast. Blasten kan ränna iväg och bli riktigt lång. Det gör inte så mycket det är bara att sätta ner dem i jorden. Är den väldigt lång kan man också klippa av dem en bit. 

Under jord utvecklar potatisen rötter. Rotsystemet från en potatis är ganska stort. Med tiden kommer alla rötter att bli som en enda stor matta. Det gör inte så mycket man kan lite försiktigt dra isär potatisarna från varandra när man ska sätta dem i jorden. Stryker lite rötter med är det inte hela världen. Eftersom potatisen blir som en hel planta vid förrotning kan vissa potatisar till och med ha hunnit börja sätta små knölar när de ska sättas ut. Dessa potatisar kommer bli färdiga väldigt fort.




Lycka till med potatisodlandet!


 Vilka sorter odlar vi?

Vi odlar potatis från alla kategorier. Vi har inga jätte problem med bladmögel och eftersom potatisen förrotas så hinner även sena potatisar bli färdiga hyfsat fort oftast redan i slutet på augusti. Vi odlar nästan enbart fasta potatisar. Och de flesta sorter har vi inte odlat förut då vi gillar att få nya utmaningar och nya smaker i potatisodlandet. Vi väljer sorter efter hur intressanta/roliga de verkar eftersom vi har bra odlingsförutsättningar och lägger gärna tid på potatisodlingen. Vi väljer sorter ur varje kategori för att sprida ut potatisskörden och få en jämn avkastning under hela säsongen. 

Tidiga
Rocket en mild potatis som är den klassiska midsommarpotatisen.

Timo en extra tidig potatis som tål kall jord.

Sommarpotatis 
Amandine en delikatess potatis med mycket smak lite nötaktig. Används ofta i restaurangkök.

Cherie vi har valt den efter rekommendation från flera. Rödskalig potatis som ska smaka lite nötaktigt och sött, samt kunna lagras. 

Cerisa En delikatess potatis till sallad som är hyfsat tidig med ett vacker rött skal.

Sen potatis
Highland Burgundy Red En mjölig raritets potatis. Den är helt rödfärgad rakt igenom och mycket rik på antioxidanter. Passar bra till mos.

Pink Fir Apple En av de äldsta potatissorterna även den en raritets potatis. Den är framtagen innan bladmöglet drabbade Irland 1840 därför är den en riktig utmaning att odla då den inte har någon resistens mot bladmögel. Formen är även lite ovanlig med ovala bubbliga knölar ska smaka mycket nötaktigt. Den är på gränsen till en sommarpotatis.

Violetta  En blå genomfärgad potatis som kan se festlig ut i sallader. 




lördag 25 mars 2017

Förkultivering och Omskolning

Beroende på var man bor och vad man sår kan det ha blivit dags för både inomhus sådd så kallad förkultivering eller omskolning utav plantor. 
Hos oss i zon 3/4 har det blivit dags för både och. Tomater och viss del utav kålsådden sår jag inomhus nu, och chili samt aubergine plantorna har vuxit ur pluggboxen och behöver omskolas.
Då många frågor dyker upp om förkultivering hur man gör vid sådd, hur man bör hålla plantorna, vad man ska göra om de ränner iväg m.m så tänkte jag gå igenom hur jag gör vid tomat sådd och omskolning utav chili och aubergine. 

Förkultivering och sådd
A och O vid förkultivering tycker jag faktiskt är odlings hygien. Plastkrukor och pluggboxar återanvänds flera säsonger. Men de diskas noggrant i varmt vatten inför en ny säsong. Detta för att även om förra säsongens plantor inte var synligt sjuka kan de ändå ha burit med sig någon smitta, eller plantor som bara inte tog sig och dog kanske gjorde så på grund utav någon sjukdom detta vill jag inte föra vidare till årets små plantor. 

 



Vad ska man så i?
Egentligen kan man så i vad som helst. Man kan använda gamla glassburkar, vindruvsaskar, skoställ, roottrainers, pluggbox, minidrivhus mm utbudet är oändligt.
Pluggboxen tycker jag är ett trevligt verktyg att använda för uppdrivning utav plantor som man vill ska vara en och en som exempelvis tomat och som inte har för stora fröer. Ärtor och bönor faller exempelvis bort dessa sår jag istället i toarullar eller stora pluggbrätten. Plantorna får väldigt fina rotsystem, det är ett lätthanterligt system där man kan välja att plocka ut några plantor i taget eller allihopa på en och samma gång. Det är lätt att så ett frö per plugg och man får många plantor på en liten yta då en pluggbox tar 49 plantor. Den kommer med lock vilket lämpar sig bra för nysådda fröer som behöver värme,ljus och fukt. Jag fyller min pluggbox med Så-jord, det går åt ca 1 L jord per pluggbox om man fyller hela.





Jag fyller pluggboxen med ca halva mängden i taget. När jag fyllt på den med första omgången jord, ser jag till att köra ner fingrarna i varje plugg och trycka ihop jorden. Annars är risken att jorden sjunker efterhand och plantorna får väldigt lite jord att stå i, samt hamnar långt ned i pluggen där ljuset är sämre.







Jag fyller på med mer jord och trycker återigen till jorden så att den packas i pluggarna. Den ska dock inte packas för hårt för då blir det syrebrist för de kommande plantorna. Det ska kännas som att jorden tar emot när den trycks ned men inte som en hård stum kaka.




Hur ska fröerna ha det? Vad innebär ljusgroende eller mörkergroende?
När jorden är på plats använder jag pluggboxens lock till att göra små hål i jorden där jag sedan lägger ner fröerna ett och ett. Om jorden är för hårt packad kommer det inte bildas små hål utan att man får ta i ordentligt eller att hålen inte blir lika djupa som pluggboxens piggar. 


De flesta fröer är ljusgroende. Det innebär att en viss mängd ljus måste komma ner till dem för att de ska gro. Man kan lämna fröerna helt otäckta men man får då vara försiktig vid vattning då de lätt flyter iväg eller rubbas ur sin position när det väl grott. Jag väljer därför att peta ned lite jord ovanpå fröerna från kanten på hålet så att fröet täcks, men att täcket är så tunt att ljus kommer igenom. Mörkergroende fröer behöver istället helt mörkt. Dessa fröer behöver täckas med jord. Vill man vara säker på att inget ljus smiter igenom jorden kan man antingen täcka boxen med en svart plastpåse eller ställa boxen i en garderob. Oavsett om fröerna är ljus eller mörkergroende är det är viktigt att vattna sådden direkt. Jag använder en sprayflaska i början för att inte rubba jorden allt för mycket. Sedan måste man passa sin sådd. Nysådda fröer får inte torka ut, då är risken att de inte gror eller dör precis när de har börjat gro.



Vad händer med sådden de närmsta dagarna?
Jag ser till att märka upp sådden på något sätt så att jag vet vilka sorter jag har sått var. Sedan åker locket på. Pluggboxen har två lägen ett där ventilationen är stängd (såsom på bilden) och ett där ventilationen är öppen. Jag använder det stängda läget tills att fröerna har grott. Dels för att bibehålla fukten på sådden då kondensen kan återfukta jorden, och dels för att hålla uppe värmen. De flesta fröer gror inom en vecka, men vissa tar längre tid på sig. Många fröer vill gärna ha det varmt och ljust när de ska gro. Här kan man göra på olika sätt. Man kan hålla sådden i badrummet då det ofta är varmt och fuktigt där tills att plantorna tittar upp. Man kan använda sig utav värmematta som man ställer pluggboxen på. Jag ställer min sådd i söderfönstret i husets varmaste rum. Så fort plantorna tittar upp sedan får de flytta till svalare ca 16+ grader och extra ljus från lysrör. Om plantorna hinner ränna iväg för att man var borta över en helg så är inte det hela världen. Är det plantor som tillhör tomat släktet kan man plantera om dem djupare vid första omskolningen. Det viktiga är att ställa plantorna extra ljust och svalt så fort man upptäcker att de ränner iväg. Plantorna får bo i pluggboxen tills ett eller två karaktärs bladpar är utvecklade. I början har jag locket på och då i ventilationsläget. När jag ser en antydan till karaktärsblad brukar jag ta av locket helt. Sedan är det dags för omskolning när plantorna har växt till sig ytterligare.



Omskolning
Plantor som bott i pluggbox utvecklar oftast fina rotsystem. Eftersom jag sår mina plantor i såjord som är lite näringsfattig så triggar jag rotsystemet till att växa på sig då rötterna växer för att söka näring. Mina plantor kan därför se väldigt små ut ovan jord inför den första omskolningen men de är desto större under jord. De växer oftast till sig mer ovan jord efter den första omskolningen då rötterna hamnar i mer näringsrik jord och plantan inte längre måste söka efter näringen på samma sätt. 


















När ska man omskola sina plantor?
Som tumregel kan man säga att plantan ska ha utvecklat ett till två karaktärs bladpar dvs sina riktiga blad inte de första hjärtbladen innan en första omskolning görs. Jag skolar om mina när de har ett eller ett halvt karaktärs bladpar. Jag lyfter och tittar på rötterna i botten utav pluggboxen. Syns små vita rötter i botten på pluggen så brukar det vara dags för omskolning även om plantan ser ynklig ut ovan jord. Chiliplantan som syns på bilden har även börjat utveckla luftrötter de små knottrorna på stammen. Det brukar också vara ett tecken på att det är dags för omskolning. 





 Den första omskolningen gör jag i mindre krukor 5x5 cm storlek. Har man sått många plantor kan man redan nu gallra och bara låta de finaste, starkaste och största plantorna gå vidare. Lite dyrare fröer som chili och tomat sår jag väldigt nära den mängd plantor jag vill ha. Jag sår enbart ett eller två fröer extra, därför gallrar jag inte bland dessa plantor utan omskolar alla oavsett hur de ser ut. Jag använder hasselfors P-jord till omskolning.



Många plantor kan sättas djupare än vad de har stått tidigare. Vissa plantor mår till och med bra utav det. Speciellt tomat, chili och aubergine vill gärna ha sin stam begravd då den kommer bilda fler rötter längs med stammen. Dock ska man vara försiktig när man skolar om djupare så att det inte blir för blött runt stammen då kan plantorna drabbas utav rothalsröta och dör. Plantor som är extra känsliga för rothalsröta är: Gurka, bönor, majs, squash och pumpa. Dessa ska inte planteras djupare än tidigare.



 Sist men inte minst får man inte glömma att märka upp sina plantor ordentligt. I alla fall om man vill veta vilken sort man odlar så man kan odla samma sort nästa år. Det finns många system att märka upp plantor på. Det viktiga är att man själv förstår hur man har tänkt. Jag själv använder ett siffer-- system där jag skriver vad det är samt vilken sort om det behövs och så får den en siffra. Därefter får alla andra plantor utav samma sort samma siffra. Jag skriver även ner siffrorna i en lista på datorn utifall att det skulle komma vatten på etiketten och den blir svårläslig.















Plantornas hjärtblad har börjat gulna och ramlar av. Vad är felet?
Att så små plantor börjar tappa blad känns rent intuitivt att något är fel på plantan. Men så är inte fallet. Vissa plantor väljer att fälla sina hjärtblad då dessa egentligen inte längre behövs, samt att de inte kan växa sig så stora som plantan riktiga blad. Börjar hjärtbladen gulna eller ramla av så behöver man inte oroa sig. Det är först när karaktärsbladen börjar gulna, se vissna ut eller ramla av som det kan vara en indikation på att allt inte står rätt till med plantan.
Nedan är en chiliplanta med ett gult hjärtblad som antagligen snart kommer trilla av. Det andra hjärtbladet har redan trillat av. 
Bilden under är en aubergine planta vars hjärtblad har trillat av och den har utvecklat vad jag kallar ett halvt karaktärs bladpar då bara det ena bladet utav de två har blivit stort och det andra är fortfarande i sitt knopp stadium på väg.
Båda dessa plantor är friska plantor som kommer växa till sig under våren.