lördag 25 mars 2017

Förkultivering och Omskolning

Beroende på var man bor och vad man sår kan det ha blivit dags för både inomhus sådd så kallad förkultivering eller omskolning utav plantor. 
Hos oss i zon 3/4 har det blivit dags för både och. Tomater och viss del utav kålsådden sår jag inomhus nu, och chili samt aubergine plantorna har vuxit ur pluggboxen och behöver omskolas.
Då många frågor dyker upp om förkultivering hur man gör vid sådd, hur man bör hålla plantorna, vad man ska göra om de ränner iväg m.m så tänkte jag gå igenom hur jag gör vid tomat sådd och omskolning utav chili och aubergine. 

Förkultivering och sådd
A och O vid förkultivering tycker jag faktiskt är odlings hygien. Plastkrukor och pluggboxar återanvänds flera säsonger. Men de diskas noggrant i varmt vatten inför en ny säsong. Detta för att även om förra säsongens plantor inte var synligt sjuka kan de ändå ha burit med sig någon smitta, eller plantor som bara inte tog sig och dog kanske gjorde så på grund utav någon sjukdom detta vill jag inte föra vidare till årets små plantor. 

 



Vad ska man så i?
Egentligen kan man så i vad som helst. Man kan använda gamla glassburkar, vindruvsaskar, skoställ, roottrainers, pluggbox, minidrivhus mm utbudet är oändligt.
Pluggboxen tycker jag är ett trevligt verktyg att använda för uppdrivning utav plantor som man vill ska vara en och en som exempelvis tomat och som inte har för stora fröer. Ärtor och bönor faller exempelvis bort dessa sår jag istället i toarullar eller stora pluggbrätten. Plantorna får väldigt fina rotsystem, det är ett lätthanterligt system där man kan välja att plocka ut några plantor i taget eller allihopa på en och samma gång. Det är lätt att så ett frö per plugg och man får många plantor på en liten yta då en pluggbox tar 49 plantor. Den kommer med lock vilket lämpar sig bra för nysådda fröer som behöver värme,ljus och fukt. Jag fyller min pluggbox med Så-jord, det går åt ca 1 L jord per pluggbox om man fyller hela.





Jag fyller pluggboxen med ca halva mängden i taget. När jag fyllt på den med första omgången jord, ser jag till att köra ner fingrarna i varje plugg och trycka ihop jorden. Annars är risken att jorden sjunker efterhand och plantorna får väldigt lite jord att stå i, samt hamnar långt ned i pluggen där ljuset är sämre.







Jag fyller på med mer jord och trycker återigen till jorden så att den packas i pluggarna. Den ska dock inte packas för hårt för då blir det syrebrist för de kommande plantorna. Det ska kännas som att jorden tar emot när den trycks ned men inte som en hård stum kaka.




Hur ska fröerna ha det? Vad innebär ljusgroende eller mörkergroende?
När jorden är på plats använder jag pluggboxens lock till att göra små hål i jorden där jag sedan lägger ner fröerna ett och ett. Om jorden är för hårt packad kommer det inte bildas små hål utan att man får ta i ordentligt eller att hålen inte blir lika djupa som pluggboxens piggar. 


De flesta fröer är ljusgroende. Det innebär att en viss mängd ljus måste komma ner till dem för att de ska gro. Man kan lämna fröerna helt otäckta men man får då vara försiktig vid vattning då de lätt flyter iväg eller rubbas ur sin position när det väl grott. Jag väljer därför att peta ned lite jord ovanpå fröerna från kanten på hålet så att fröet täcks, men att täcket är så tunt att ljus kommer igenom. Mörkergroende fröer behöver istället helt mörkt. Dessa fröer behöver täckas med jord. Vill man vara säker på att inget ljus smiter igenom jorden kan man antingen täcka boxen med en svart plastpåse eller ställa boxen i en garderob. Oavsett om fröerna är ljus eller mörkergroende är det är viktigt att vattna sådden direkt. Jag använder en sprayflaska i början för att inte rubba jorden allt för mycket. Sedan måste man passa sin sådd. Nysådda fröer får inte torka ut, då är risken att de inte gror eller dör precis när de har börjat gro.



Vad händer med sådden de närmsta dagarna?
Jag ser till att märka upp sådden på något sätt så att jag vet vilka sorter jag har sått var. Sedan åker locket på. Pluggboxen har två lägen ett där ventilationen är stängd (såsom på bilden) och ett där ventilationen är öppen. Jag använder det stängda läget tills att fröerna har grott. Dels för att bibehålla fukten på sådden då kondensen kan återfukta jorden, och dels för att hålla uppe värmen. De flesta fröer gror inom en vecka, men vissa tar längre tid på sig. Många fröer vill gärna ha det varmt och ljust när de ska gro. Här kan man göra på olika sätt. Man kan hålla sådden i badrummet då det ofta är varmt och fuktigt där tills att plantorna tittar upp. Man kan använda sig utav värmematta som man ställer pluggboxen på. Jag ställer min sådd i söderfönstret i husets varmaste rum. Så fort plantorna tittar upp sedan får de flytta till svalare ca 16+ grader och extra ljus från lysrör. Om plantorna hinner ränna iväg för att man var borta över en helg så är inte det hela världen. Är det plantor som tillhör tomat släktet kan man plantera om dem djupare vid första omskolningen. Det viktiga är att ställa plantorna extra ljust och svalt så fort man upptäcker att de ränner iväg. Plantorna får bo i pluggboxen tills ett eller två karaktärs bladpar är utvecklade. I början har jag locket på och då i ventilationsläget. När jag ser en antydan till karaktärsblad brukar jag ta av locket helt. Sedan är det dags för omskolning när plantorna har växt till sig ytterligare.



Omskolning
Plantor som bott i pluggbox utvecklar oftast fina rotsystem. Eftersom jag sår mina plantor i såjord som är lite näringsfattig så triggar jag rotsystemet till att växa på sig då rötterna växer för att söka näring. Mina plantor kan därför se väldigt små ut ovan jord inför den första omskolningen men de är desto större under jord. De växer oftast till sig mer ovan jord efter den första omskolningen då rötterna hamnar i mer näringsrik jord och plantan inte längre måste söka efter näringen på samma sätt. 


















När ska man omskola sina plantor?
Som tumregel kan man säga att plantan ska ha utvecklat ett till två karaktärs bladpar dvs sina riktiga blad inte de första hjärtbladen innan en första omskolning görs. Jag skolar om mina när de har ett eller ett halvt karaktärs bladpar. Jag lyfter och tittar på rötterna i botten utav pluggboxen. Syns små vita rötter i botten på pluggen så brukar det vara dags för omskolning även om plantan ser ynklig ut ovan jord. Chiliplantan som syns på bilden har även börjat utveckla luftrötter de små knottrorna på stammen. Det brukar också vara ett tecken på att det är dags för omskolning. 





 Den första omskolningen gör jag i mindre krukor 5x5 cm storlek. Har man sått många plantor kan man redan nu gallra och bara låta de finaste, starkaste och största plantorna gå vidare. Lite dyrare fröer som chili och tomat sår jag väldigt nära den mängd plantor jag vill ha. Jag sår enbart ett eller två fröer extra, därför gallrar jag inte bland dessa plantor utan omskolar alla oavsett hur de ser ut. Jag använder hasselfors P-jord till omskolning.



Många plantor kan sättas djupare än vad de har stått tidigare. Vissa plantor mår till och med bra utav det. Speciellt tomat, chili och aubergine vill gärna ha sin stam begravd då den kommer bilda fler rötter längs med stammen. Dock ska man vara försiktig när man skolar om djupare så att det inte blir för blött runt stammen då kan plantorna drabbas utav rothalsröta och dör. Plantor som är extra känsliga för rothalsröta är: Gurka, bönor, majs, squash och pumpa. Dessa ska inte planteras djupare än tidigare.



 Sist men inte minst får man inte glömma att märka upp sina plantor ordentligt. I alla fall om man vill veta vilken sort man odlar så man kan odla samma sort nästa år. Det finns många system att märka upp plantor på. Det viktiga är att man själv förstår hur man har tänkt. Jag själv använder ett siffer-- system där jag skriver vad det är samt vilken sort om det behövs och så får den en siffra. Därefter får alla andra plantor utav samma sort samma siffra. Jag skriver även ner siffrorna i en lista på datorn utifall att det skulle komma vatten på etiketten och den blir svårläslig.















Plantornas hjärtblad har börjat gulna och ramlar av. Vad är felet?
Att så små plantor börjar tappa blad känns rent intuitivt att något är fel på plantan. Men så är inte fallet. Vissa plantor väljer att fälla sina hjärtblad då dessa egentligen inte längre behövs, samt att de inte kan växa sig så stora som plantan riktiga blad. Börjar hjärtbladen gulna eller ramla av så behöver man inte oroa sig. Det är först när karaktärsbladen börjar gulna, se vissna ut eller ramla av som det kan vara en indikation på att allt inte står rätt till med plantan.
Nedan är en chiliplanta med ett gult hjärtblad som antagligen snart kommer trilla av. Det andra hjärtbladet har redan trillat av. 
Bilden under är en aubergine planta vars hjärtblad har trillat av och den har utvecklat vad jag kallar ett halvt karaktärs bladpar då bara det ena bladet utav de två har blivit stort och det andra är fortfarande i sitt knopp stadium på väg.
Båda dessa plantor är friska plantor som kommer växa till sig under våren.






















söndag 12 mars 2017

Nu kan du följa oss

Vi finns nu på bloglovin där man kan följa oss och få uppdaterade inlägg.

Follow my blog with Bloglovin

Odlariverns baksida, ha inte för bråttom!

Det är väldigt roligt att fler och fler upptäcker glädjen i odling. Men glädjen och odlar lusten kan lätt försvinna om man råkar ut för stora bakslag.
Man vet givetvis aldrig hur odlingssäsongen i en trädgård kommer att bli. Men man kan försöka att minimera bakslagen, speciellt när det kommer till uppdrivning utav plantor inomhus.
På många forum syns nu några återkommande frågor om långa rangliga plantor. Den ena berör ofta gurka som dragit iväg och blivit ranglig. Den andra är plantor i största allmänhet som blivit rangliga och hur man ska rädda eller omplantera dem.


Svaret på dessa frågor är egentligen ganska simpelt och kort. Ha inte för bråttom!
Vad är det då som avgör om man har för bråttom?


  • Odlingsförutsättningarna
Plantor behöver värme och ljus för att växa. För att få kompakta fina plantor behöver ljuset och värmen vara i balans med varandra. En tumregel är att ju mer värme desto mer ljus behövs. I ett vanligt vardagsrum med en temperatur på ca 21+ eller mer så räcker inte ett söderfönster till förens det blir ca 12-14 timmar ljus om dagen, vilket brukar inträffa runt slutet på april. Har man därför ingen extra utrustning eller ett rum med svalare temperaturer på runt 16+ grader då är rådet att vänta tills ljuset räcker till.
Är man ivrig och vill odla i sitt varma rum då måste man ha mycket extra ljus. En optimal barnkammare är om man har ett lite svalare rum med extra ljus. Då kan man i princip börja när man vill och nästan med vad som helst. När vi förkultiverar våra plantor låter vi dem gro i vardagsrummets fönster där temperaturen är ca 24+ grader. Så fort plantorna kommit upp åker de in i barnkammaren som håller ca 15-17+ grader och har extra ljus i fönsterna, som är söder fönster. Även avståndet till ljuset är viktigt. Plantorna bör befinna sig ca 5-10 ifrån ljuskällan. Så nära som möjligt utan att de bränner sina blad på lampan. För trots extra ljus kan plantorna ändå bli rangliga om ljuset sitter för långt ifrån.


Extra ljus i söderfönster, men ljuset sitter inte optimalt. Plantorna är för långt ifrån ljuskällan och kan riskera att bli rangliga ändå.
  •  Typ av grönsak
Många utav våra grönsaker går att så i princip när som helst så länge miljön är rätt. Vissa av våra grönsaker behöver sås tidigt på grund utav sina långa utvecklingstid såsom chili, paprika, och kronärtskocka. Vill man ge sig på dessa tidiga rackare då är extra ljus ett måste. Men vissa grönsaker ska man faktiskt vänta riktigt länge med att så även om man har en bra barnkammare. Dessa grönsaker är: Gurka, Melon, Squash, Bönor och Majs.
Varför ska man vänta med dessa?
De har några gemensamma nämnare. 


  • Alla är mycket snabbväxande och blir snabbt ohanterliga med lång inomhus tid
  • Alla har ett känsligt rotsystem och avskyr omplanteringar och kan i många fall dö vid omskolning.
  • Speciellt gurkan är mycket känslig för rothalsröta och ska inte sättas djupare om de dragit iväg.
När är en bra tid att så dessa grönsaker?
Oavsett odlingsförutsättningar så dem ca 4 veckor men max 6 innan planerad utplantering. Har man ett uppvärmt växthus och kan börja använda det tidigt då kan man så dessa växtgrupper nu, eller tidigare med extra ljus. Men har man ett vanligt kallväxthus eller friland vänta med sådden till ungefär första eller andra veckan i maj. 

Hur hanterar man omskolning?
Eftersom dessa grönsaker har ett extra känsligt rotsystem bör man minimera omskolning till ett minimum. Sår man i tid behöver man faktiskt inte omskola flera gånger. Alla dessa grönsaker har stora frön som ger stora plantor. Därför går det alldeles utmärkt att så dem i en 10x10 cm kruka redan från början. Efter ca 4 veckor har man en lagom stor kompakt planta som man kan flytta direkt till den slutgiltiga växtplatsen och plantan omskolas på så sätt bara en enda gång. Det viktiga är att dessa plantor inte hamnar djupare än vad de stått förut.

Vad gör man om plantorna har dragit iväg?
Det beror lite på hur mycket de har dragit iväg. Har plantorna stått varmt och grott under dagen medans man inte varit hemma så är det oftast ingen fara skedd. Inte heller om det skulle gå några dagar som över en helg. När du märker att dina plantor har dragit iväg, ge dem extra ljus, ställ dem svalt men ljust eller den bästa kombinationen svalt med extra ljus. Så länge dina små plantor tillhör en annan växtgrupp än de som nämnts ovan så kan man vid omskolning försiktigt snurra ned den långa stjälken och plantera om upp till hjärtbladen.
Kan du inte ge dina plantor en bättre miljö i form utav ljus eller temperatur, släng dem och börja om när det är bättre förutsättningar.
Vill man köpa extra ljus, så behöver man inte köpa dyra special lampor. Alla mina plantor är uppväxta under vanliga kallvita T5 lysrör som kostar runt 40 kr styck. 



Plantor uppdrivna i svalt rum med extra ljus. Plantorna kan utan problem stå upp själva. Man kan om man vill ha ännu kompaktare plantor omskola dessa djupare. 


Plantor uppdrivna i svalt rum i söderfönster med extra ljus, men med extra ljuset för långt ifrån. Dessa plantor är inte lika kompakta som de ovan. De viker sig under sin egen tyngd. Dessa kan man åtgärda genom djupare omskolning samt flytta dem närmare ljuset.

Dessa plantor har för lite ljus. De är i akut behov utav mer ljus. Ser plantorna ut på detta sätt kan man försöka rädda dem genom att sätta djupare vid omskolning men risken att bryta stjälken är väldigt stor. Väljer man att fortsätta med plantor som har detta utseendet så måste de få extra ljus direkt. Mitt råd till plantor som ser ut såhär är att börja om.
                    Bild lånad från google.

lördag 4 mars 2017

Så byggs en varmbänk steg för steg

I detta inlägget tänkte jag noggrant visa hur man går tillväga när man anlägger en varmbänk, samt vad kan vara bra att tänka på.
I förra inlägget skrev jag om hur många säckar material man behöver på ett ungefär. Samt vad för typ av material man ska plocka på sig. Mina säckar har nu stått i garaget en vecka. När jag öppnade säckarna så var dom ungefär rumstemperatur varma med en del kondens på insidan. Detta talar om att processen med att halmen ska brinna har påbörjats. Jag tycker det är bra att man ser den här reaktionen i säckarna för då kan chansen för att lyckas öka eftersom det blir som en lite testkörning för materialet, och man ser att det har potential till att börja brinna.

Jag har från förra året lärt mig att man kan anlägga en varmbänk var som helst. Det är viktigare att tänka på riktningen, så att den gärna ligger i söderläge mot solen än vilken mark man använder. Man kan anlägga den ovan jord, då får man dock vara flitigare med isoleringen samt bygga riktigt högt på höjden. Man kan också gräva ner den som är den metod jag använder. Vattensjuk lerjord är inget större problem. Det ger en lite mer jobb men det fungerar fint. När halmen väl kommer på så blir det ingen simbassäng utav det hela.
Det ger dock ett mer jobb då det blir ett vattenfyllt hål som till viss del fryser. Jag har inte isolerat min bänk på något sätt utan den står bara rakt på backen med locket på hela vintern.
För att få loss isen hackar jag hål i den med ett spett.


    Isen som har bildats är ca 5 cm tjock.



 När man väl får upp ett hål är det ganska enkelt att börja bryta loss isen genom att lyfta upp den underifrån samt fortsätta hacka med spettet. När isen är borta är hålet rejält vattenfyllt. Det man får göra är att helt enkelt ta en hink och ösa.

När vattnet är öst så är hålet hyfsat torrt. Leran är lite kladdig, men den kan man skyffla runt med en spade eller fötterna för att få underlaget hyfsat jämnt. Ingen jord i detta hålet är frusen, dels för att det legat skyddat under lock men också för att tjälen inte går så djupt ned i marken.



Eftersom leran är blöt och lite klafsig så vill jag försöka suga upp en del av det vatten som blivit kvar genom att lägga ut en halv halmbal torr halm. Har man ett torrt och tomt hål kan man istället börja lägga på sitt varmbänks material på en gång.


När materialet läggs ut använder jag 4 säckar per lager. När materialet stått i säckarna håller det oftast ihop rätt fint i runda bollar. För att få ett jämnt lager kan man spara ett hörn där man kan stå och arbeta, och börja lägga ut material där, och sedan arbeta sig framåt vartefter plats uppstår av att man tar en bit av materialet, lägger bakom sig, och så arbetar man igenom hela bänken tills lagret är lagt. 


  När materialet har packats i säckar, har det packats i lager. Dessa lager blir tydliga när man tömmer säcken. Det blir en typ av skikt ungefär som i en halmbal. Jag arbetar med att ta upp ett sådant skikt och sedan sprida ut det och sära på det. Detta för att materialet i bänken ska vara luftigt men packat. Om man först särar på det hårt packade materialet och sedan packar om det är det lättare att få jämna lager och uppnå en balans mellan packat material men ändå få ned syre.

 Mellan varje lager på 4 säckar så trampas materialet ned, och sedan hälls det på skållhett vatten. Därefter trampas det ned en gång till. När man trampar ner ska man tänka på att det ska vara luftigt men packat. Har man luftigt material så kommer det att fjädra i det när man trampar ner det. När det är nedtrampat är det bra om materialet fortfarande fjädrar något eftersom det då finns luft. Är det helt stumt är det för hårt packat. Använd i så fall en grep till att luckra upp det igen. Vattnet kan gärna innehålla urin. Detta kan vara speciellt viktigt om man inte har halm som redan är nerpinkad av hästarna, utan att man bara har dynga och blandar ut med färsk halm själv. Då kan det vara bra att till och med samla urin veckan innan man anlägger bänken. Jag häller på 2 st 5 liters hinkar per lager. Vattnet fungerar lite som en startmotor för att ge lite extra värme och dra igång processen. Sedan är det bara att fortsätta tills att bänken är full. Det är alltid bättre att använda för mycket material än för lite. Mer material ger en högre chans till värmeutveckling. Blir det lite högt gör det inte så mycket då materialet sjunker ganska rejält på hyfsat kort tid. 


 Hur mycket material ska man ha i en varmbänk?
Det är svårt att säga men mer än vad man tänker sig. För att illustrera hur materialet beter sig när det packas ihop kommer här en del bilder som visar hur det krymper under hantering. Denna högen är 5 stycken fulla 125 L säckar som är utlagda genom att halmen har dragits isär.


Genom att bara sparka runt materialet lite och lägga det jämnare så sjunker det en del. Man märker väldigt tydligt var man behöver lägga till material när man jämnar ut det, då man kommer trampa ned rejält som i ett hål. 


När materialet ligger jämnt börjar man trampa ned det. Materialet ska fjädra men ändå packas ihop. Detta ger en ganska rejäl volymminskning. 

Slutligen kommer vattnet på och materialet trampas ned ytterligare en gång. Även här ska materialet fortfarande ha en fjädrande känsla. Men jämfört med första bilden och nu när lagret är färdigt så kan man få en känsla för hur mycket materialet sjunker ihop när man arbetar med det, och kan ge en hint om hur mycket man kan tänkas behöva ha.



När man anser att höjden på halmbädden är bra är det viktigt att isolera bänken. Den kommer alstra en hel del värme, som utan isolering läcker ut och bidrar till att bänken blir kallare snabbare än vad som önskas. Jag isolerar min bänk med halmbalar. Till min bänk går det åt 11 hela balar, 1 delad halmbal till framsidan, och en halmbal till tätning utav springor.


Springor uppstår gärna i skarvarna mellan halmbalar. Dessa kan man täta genom att använda lite lös halm och stoppa in i hålorna.


Slutligen isolerar jag även locket med gamla tyger. Man kan använda vilket tyg som helst som ex gamla mattor, lakan, liggunderlag ja vad man än har. Jag använder en gammal soffklädsel och lakan. Såhär i början när det bara ska brinna lyfter jag aldrig av tygerna. När jag sedan lägger på jord och sår då tar jag av tygerna på dagen och lägger på när solen går ned.


Nu är varmbänken färdig, och spänningen med att mäta temperaturen kan börja. Jag använder en jord termometer nerstucken i halmen. Lycka till med ditt varmbänks bygge!


Om varmbänken inte kommer igång?
De två vanligaste felen är att materialet är packat för hårt. Testa att ta en grep och lufta materialet.
Materialet är för gammalt. Då är det svårt att få bänken att brinna. Börjar den inte brinna så har man ändå en fin fin växtplats som kallbänk.
Ibland kan bänken behöva en liten extra kick för att komma igång prova att hälla på mer varmvatten gärna spetsat med urin.
Är materialet färskt och bänken ändå inte kommer igång så kan man om man orkar gräva ur materialet och helt enkelt börja om.