lördag 1 april 2017

Potatistider! Men hur gör man?

Potatis är en gröda som jag tycker är otroligt odlingsvärd för sin smak. Potatis i affären är riktigt tråkig, men odlar man själv finns det en oändlig mängd sorter att prova sig igenom.
Det finns också en oändlig mängd sätt att odla potatis på.
Eftersom det börjar dra ihop sig för många att påbörja årets potatisodling och många frågor om potatis dyker upp, tänkte jag här gå igenom de vanligaste tillvägagångssätten att förbereda sin potatis på.


Vad ska jag köpa för potatis och var?

Potatis delas oftast in i tre grupper. Tidiga, Sommarpotatisar och Sena. Alla kan göras i ordning ungefär samtidigt. Den tidiga vill man ju helst tjuvstarta lite tidigare med. Köper man sina potatisar i fysisk butik kan man se att nätpåsarna är färgkodade där blått är tidig, grön är sommar och gul är sen.  
  • Den tidiga potatisen är oftast till för att kunna få potatis redan till midsommar. Dessa potatisar är för direkt konsumtion. Potatisarna är inte riktigt full mogna skalet är mycket tunt, och vattenhalten i potatisen är hög vilket gör att de är svårare att koka sönder. 
  • Sommarpotatisar är de som blir färdiga under högsommar månaderna.Även dessa plockas ofta som inte riktigt fullt mogna och har ett tunnare skal och hög vattenhalt. Låter man dem vara kvar i jorden lite längre blir skalet hårdare så att de tål hantering och viss lagring. Här finns massvis med sorter. Allt ifrån delikatesspotatis för färsk konsumtion till goda vardags potatisar som kan lagras. Bor man i ett område där problem med bladmögel finns är det sommarpotatisar och de tidiga sorterna som man ska satsa på, så att de blir färdiga innan möglet angriper.
  • Sena potatisar är de som har längst utvecklingstid. Dessa potatisar tas upp på sensommaren/hösten. Potatisarna når full mognad och får ett hårt skal. Vill man lagra länge finns de mest lagringsdugliga sorterna i denna kategorin. Nackdelen är att de behöver klara sig förbi bladmögel perioden. 
Köpa potatis kan man göra på nätet. Där tycker jag att man får flest sorter att välja på. Klostra och Larsviken har många spännande sorter att prova sig igenom.
Vilka sorter man sedan väljer beror dels på ens odlingsförutsättningar och dels vad man tycker om i smak och konsistens. Bor man i ett område med mycket kommersiell potatisodling har man troligtvis mycket bladmögel runt sin odling och bör då välja bort sena potatisar. Även temperatur och mängden regn spelar roll. Bladmöglet trivs i fuktig och kyligare väderlek. Bor man geografiskt så att det regnar mycket under somrarna och risken för bladmögel därmed är hög så bör man också välja bort sena potatisar.
Man kan även läsa på sorterna och välja sorter som är mer resistenta mot ex bladmögel om man bor i ett drabbat område. Där finns det sena sorter som kan gå bra pågrund utav att man har avlat fram resistens.
Man kan även tänka på vad för syfte potatisen i ens odling ska ha. Vill man ha midsommar potatis då behövs riktigt tidiga sorter. Vill man ha väldigt lagringsduglig potatis bör man välja en sen sort. Vill man ha hög avkastning bör man välja en högavkastande sort osv.
 

Varför köpa sättpotatis och inte bara ta från potatisarna i mataffären som är mycket billigare?

Dels så är sort utbudet i matbutik mycket begränsat då kommersiell potatisodling bara utnyttjar en handfull sorter som är populära hos konsumenter. Vill man därför ha andra smaker än affärens får man vända sig till dyrare sättpotatis.
Men det tyngsta skälet är att sättpotatis är certifierad utav jordbruksverket och kommer med ett växtpass. Detta innebär att potatisen du köper är garanterat fri från sjukdomar.
Potatisen i affären är godkänd för konsumtion då dessa sjukdomar inte är farliga när potatisen bara ska ätas, men kan förstöra odlingsmark genom att introducera sjukdomar om de odlas.  

Nu har du valt dina sorter men hur gör man?

Hur man förbereder eller inte förbereder sin potatis beror återigen på syftet med odlingen, odlingsförutsättningarna men också vilken plats man har tillgång till och vilken tid och engagemang som man kan lägga på sin potatisodling. 

Sätta potatis- I denna metoden gör man ingenting speciellt med sin inköpta sättpotatis. Man förvarar potatisen ljust och svalt tills att den ska ned i jorden. Skulle potatisen förvaras lite småtokigt och få långa ljusa groddar kan man klippa ner dem innan man sätter potatisen i jorden. Eftersom potatisen behöver sin fulla utvecklingstid i jorden kan den lättare drabbas av bladmögel. Därför är det bättre att välja snabba sorter eller mer resistenta sorter. 
+ Tar ingen plats inomhus
+ Tar ingen tid förutom själva utsättningen och skötsel utav odlingen
- Potatisen tar som längst tid på sig att utvecklas och kan drabbas lättare av bladmögel.

Potatis som förvaras mörkt men svalt får långa vita groddar. Dessa kan man klippa bort och låta potatisen börja om. 


Sättpotatis utan groddar redo att sättas i jorden.
Förgro potatis- Man skulle kunna säga att nästa steg i hur avancerad man vill göra sin potatisodling är att förgro potatisen. Detta görs ca 4-8 veckor innan man planerar att sätta ut potatisen. Hur låg tid den behöver beror på temperaturen. Ju svalare desto längre tid tar den på sig. Ett vanligt tillvägagångssätt är att ställa potatisen i en äggkartong på fönsterbrädan. Potatisen kommer då utveckla oftast mörka groddar som är korta och knubbiga och kan se lite ludna ut. Vissa sorter kan även ha groddar av andra färger som rosa. 
+ Potatisen är tjuvstartad och tar kortare tid på sig i jorden
+ Tar hyfsat lite plats
- Även här kan potatisen drabbas utav bladmögel på grund utav den lite längre utvecklingstiden i jorden.
- Man behöver lägga lite tid och hitta en bra plats att ha dem på ex ett norrfönster. 

Potatis som är förgroddad. Groddarna är små mörka och kompakta. Kan även vara lite ludna och variera i färg beroende på potatissort
Potatis på förgroddning på fönsterbräda i äggkartong.

Förrota potatis- Denna metoden är den som kräver mest plats, mest tid och engagemang i potatisodlingen. Men det är också den som ger kortast utvecklingstid i jorden och därmed ger skörd snabbast efter utsättning. Potatis som förrotas har kommit långt i sin utveckling då den redan har bildat rötter där knölarna sedan kommer på. Avkastningen kan också bli högre då potatisen kan ägna all sin tid till nästan bara knölsättning. Förrota potatis görs ca 4-8 veckor innan utsättning precis som för groddning. 
+Snabb skörd efter utsättning
+Minst risk för bladmögel
+Kan ge högre avkastning
-Kräver mycket plats inomhus vid fönster eller extra belysning
-Kräver tid och daglig tillsyn

Man kan använda nästan vad som helst när man förrotar potatis. Man behöver bara något någorlunda platt att fylla med några centimeter jord. Jag använder gamla klädkorgar från en garderob som jag grundar med flera lager tidningspapper.


I det kärl man har valt lägger man på några centimeter jord. Ca 3-5 cm. Jag använder Hasselfors P-jord. 



Sedan lägger man ut sina potatisar i rader. Ganska tätt kan dem ligga. Glöm inte att märka upp vilken sort det är. Jag brukar sticka ned växtpasset där raden börjar då växtpasset är av mycket tåligt papper och tål att bli blött.

När alla potatisar är utlagda och uppmärkta vattnar man jorden så att den håller sig fuktig. Sedan behöver potatisarna vattnas efter behov, oftast dagligen så att jorden inte torkar ut.

Efter några veckor kommer potatisen att ovan jord börja utveckla blast. Blasten kan ränna iväg och bli riktigt lång. Det gör inte så mycket det är bara att sätta ner dem i jorden. Är den väldigt lång kan man också klippa av dem en bit. 

Under jord utvecklar potatisen rötter. Rotsystemet från en potatis är ganska stort. Med tiden kommer alla rötter att bli som en enda stor matta. Det gör inte så mycket man kan lite försiktigt dra isär potatisarna från varandra när man ska sätta dem i jorden. Stryker lite rötter med är det inte hela världen. Eftersom potatisen blir som en hel planta vid förrotning kan vissa potatisar till och med ha hunnit börja sätta små knölar när de ska sättas ut. Dessa potatisar kommer bli färdiga väldigt fort.




Lycka till med potatisodlandet!


 Vilka sorter odlar vi?

Vi odlar potatis från alla kategorier. Vi har inga jätte problem med bladmögel och eftersom potatisen förrotas så hinner även sena potatisar bli färdiga hyfsat fort oftast redan i slutet på augusti. Vi odlar nästan enbart fasta potatisar. Och de flesta sorter har vi inte odlat förut då vi gillar att få nya utmaningar och nya smaker i potatisodlandet. Vi väljer sorter efter hur intressanta/roliga de verkar eftersom vi har bra odlingsförutsättningar och lägger gärna tid på potatisodlingen. Vi väljer sorter ur varje kategori för att sprida ut potatisskörden och få en jämn avkastning under hela säsongen. 

Tidiga
Rocket en mild potatis som är den klassiska midsommarpotatisen.

Timo en extra tidig potatis som tål kall jord.

Sommarpotatis 
Amandine en delikatess potatis med mycket smak lite nötaktig. Används ofta i restaurangkök.

Cherie vi har valt den efter rekommendation från flera. Rödskalig potatis som ska smaka lite nötaktigt och sött, samt kunna lagras. 

Cerisa En delikatess potatis till sallad som är hyfsat tidig med ett vacker rött skal.

Sen potatis
Highland Burgundy Red En mjölig raritets potatis. Den är helt rödfärgad rakt igenom och mycket rik på antioxidanter. Passar bra till mos.

Pink Fir Apple En av de äldsta potatissorterna även den en raritets potatis. Den är framtagen innan bladmöglet drabbade Irland 1840 därför är den en riktig utmaning att odla då den inte har någon resistens mot bladmögel. Formen är även lite ovanlig med ovala bubbliga knölar ska smaka mycket nötaktigt. Den är på gränsen till en sommarpotatis.

Violetta  En blå genomfärgad potatis som kan se festlig ut i sallader. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar