Potatis för självförsörjning på radhustomt, går det?

Det korta svaret på frågan om det går att odla potatis för självförsörjning på radhustomt, är Ja, det går. Men i mitt huvud uppkommer dock en bild, på en radhustomt med bara ett enda stort potatisland för att svaret på frågan ska bli ja. Nu odlar ju vi inte bara potatis, utan mycket annat. Därför blir frågan, och svaret till den intressantare, när man börjar fundera över, hur kan man odla potatis för självförsörjning utan att ha ett stort potatisland. 

Först kan vi börja med lite siffror över skörden och odlingsytan. Många har frågat oss hur stor tomt vi egentligen har. Jag har en gång för alla satt mig ned tittat på ritningar över tomten, och också gått ut och mätt. Enligt ritningar ska hela tomten, detta inklusive grannens sida då det är parhus vara 1000 kvm. Våran tomt bör vara ungefär hälften och landa på ca 500 kvm. När jag har varit ute och mätt får jag tomten till 350 kvm. Detta gör att den totala odlingsbara ytan är runt 150- 200 kvm, om vi skulle gräva upp precis allt. 

Utav dessa möjliga 150 kvm, har vi odlat potatis på ca 10 kvm. Lådorna är 1 m, breda och ca 4.80 långa vardera. Vi satte 6 st olika sorters potatis, 1 kg utsäde av varje. Vi plockade upp 60 kg, och har smygskördat hela sommaren, vilket gör att vi redan innan säkert tagit upp ca 5-8 kg. Vilket ger en totalskörd på närmare 70 kg. 

Hur gick det då till att 10 kvm kan ge en totalskörd på 70 kg potatis?

Vi har odlat potatis tidigare år också, och inte kommit i närheten utav en sådan här fantastisk avkastning. Vi har då odlat på "traditionellt" vis, i jord, kupat potatisen enligt konstens regler, förgrott/för rotat. Men den största skörd vi tagit upp har varit på ca 20 kg, och har använt ca 4 kg utsädespotatis, vilket har gett 5 gånger så mycket som sattes ned. En ganska "normal" siffra är att en sättpotatis ska ge 7 gånger så mycket tillbaka.  Eftersom vi redan hade en liten till normal skörd, beslöt vi oss för att i år våga experimentera, med potatisodlingen för att försöka få en stor avkastning.

Sorterna, vi har valt att odla har vi mest valt för att de var spännande/roliga. Vi har försökt tänka lite att vi hellre odlar sorter med något högre avkastning än de med låg. Men det vi experimenterat med är växtplatsen.
Vi snickrade ihop långa odlingsbänkar, ca 50 cm djupa där det fick plats två rader med potatis (50 cm mellanrum mellan raderna), och ca 25 cm mellan plantorna. Men att fylla dessa bänkar med jord hade kostat en del, och också varit ett oerhört tungt arbete då vi hade varit tvungna att göra det för hand. Istället fylldes bänkarna med grov kompost, lite lerjord som fanns i backen från början, ensilage ovanpå detta. Toppat med lite kompostjord för att få in rätt mikroorganismer i bänken.

Potatisarna var alla förrotade inomhus redan i mars, och sattes ut i bänkarna i början på juni. Vid planteringen, grävdes ett hål i ensilaget, och i hålet sattes en näve hasselfors kogödsel ned, och sedan på med potatisen, och hålet täcktes tillbaka med ensilaget.

Eftersom potatisen odlades i ensilage och inte direkt jord, pågick en komposteringsprocess hela sommaren. Tanken var därför att ensilaget skulle fyllas på efterhand som det sjönk för att ersätta kupningen med ensilagekupning. Men ibland tar andra saker över ens tid, så detta blev aldrig av. Tillslut var blasten så hög att det inte var någon ide att ens försöka sig på att kupa. Istället tittades potatisen bara till att den inte stack upp ovanför ensilaget, i så fall lades lite mer ensilage på just där. Vi har inte vattnat potatisen någon gång under sommaren, utan det har de skrala regnen fått sköta. Potatisen fick för det mesta växa i lugn och ro från juni till september. Vi smygskördade Amandine, Highland Burgundy Red och Violettan under sommaren. 

Den upptagna skörden uppgick till 60 kg.

Där Pink Fir Apple gav bäst avkastning från 1 kg sättpotatis fick vi ut 21 kg. För övriga sorter fick vi ut ca 10-16 kg från 1 kg sättpotatis.
Vi räknar med att vi äter ca 1 kg potatis i veckan på 2 personer, och har därför lyckats med att odla potatis för självförsörjning på bara 10 kvm.
Skulle man utöka till 20 kvm, så skulle det med denna odlingsmetod vara möjligt att ta upp en skörd på ca 140 kg potatis, vilket räcker gott och väl för en årsförbrukning för en familj på fyra.

                                              Hur lagrar vi våran stora fina skörd?
Då vi inte har någon jordkällare, eftersom tomten är såpass liten. Får vi utnyttja det vi har. Vi har ett ganska kallt och mörkt garage. Vi låter potatisen torka i bananlådor utomhus under tak, med tidningspapper över sig. Sedan lägger vi ned potatisen i trälådor från IKEA, ställer in i garaget på hyllor så att de inte står direkt mot betonggolvet. När minusgraderna börjar smyga sig på, täcker vi lådorna med halm, både ovanpå potatisen och runt om lådorna. Sedan slår vi in lådor och halm i två lager jute väv.

Kålodling på liten yta

Det är något speciellt med att odla kål. Det är en oerhört vacker gröda, men också en av de mer svårodlade grönsakerna som man kan ta sig an. Allt vill äta upp ens kål! Den tar också mycket plats, vilket gör att kålfamiljen ofta väljs bort vid odling på små ytor.

Jag gör dock helt tvärtom. Kålen har en central del i min odling. Att detta är lite kontroversiellt blev jag upplyst om under sommaren. Vi hade några visningar utav trädgården och många blev förvånade över att vi har två stora kålkvarter, och en hel del kålplantor utspridda lite här och där.

Bild kålkvarteren

Varför väljer jag då att ge kålen så stor plats? Kålen för mig är en grönsak som man kan variera mycket. Har man liten odlingsyta har man också oftast lite lagringsyta. Av de olika grönsaker som man kan odla tycker jag att kålen är lättast att lagra, just för att den kan användas på så många olika sätt. Att den tar plats i landet kompenseras upp av dess lätta lagringsegenkaper och avkastning.

För trots att kålen tar mycket plats så ger den också mycket om den tas om hand. Broccoli plantor kan ge skörd i upp till ett halvår med stödgödsling. Våra broccoliplantor började ge runt midsommar och ger fortfarande rikliga skördar med upp till 150 g per planta och dag.

 Huvudkål kan ge mycket i ett kålhuvud uppemot 4 kg, spetskål  och savoykål som inte kräver lika stort utrymme som de stora röd och vitkålsplantorna kan ändå ge huvuden på upp till 2.5 kg. Har man då 10 plantor kan man alltså få ut 25 kg, på en yta som är något större än en pallkrage!

Men odlar man såhär mycket kål behöver man ju också dra upp plantor. Bor man såsom vi gör kan det vara svårt att hitta en lämplig plats inomhus som är sval men ljus tidigt på året, och där alla dessa plantor ska få plats. Här kommer varmbänken och vintersådd in i bilden. Alla våra kålplantor är i år uppdragna i varmbänk eller som vintersådd i plastbackar. Plantorna blir direktavhärdade, de tar ingen plats inomhus och man får otroligt starka och knubbiga plantor, som man kan sätta ut på friland tidigt, då de är vana vid låga och svängande temperaturer.

Jag brukar också få frågor hur jag löser växelbruket med kål på liten yta, då den helst inte ska växa på samma plats på 7 år. Jag själv har odlat kål med en 4-5 års rotation som hittills har funkat fint utan utbrott utav klumprotssjuka. Denna kortare rotationen gör det möjligt för mig att ha kål varje år trots få bäddar. Eftersom jag också odlar två kål kvarter så skulle jag kunna välja bort vissa mindre avkastande kålsorter, och dra ned kålkvarteret till en bädd. Dessutom matar jag mina bäddar med nytt organiskt material varje säsong, då jag får mycket material från varmbänken, och täckodlar. Detta bidrar också till en friskare jord och minskar risken för klumprotsjukeutbrott. Ytterligare en faktor är att jag helt väljer bort kålsorter som är extra benägna att dra på sig klumprotsjuka såsom senapskål, men är också noggrann med att rensa bort korsblommiga ogräs som lomme, och penningört. Kålen som växer lite här och där är snabbväxande sorter som inte står i landet så länge att de kan dra på sig smitta. Exempel på dessa sorter är rädisa, majrova och pac choi.

Såhär på sensommaren är mycket av våran kål skördeklar. Den mesta kålen lägger vi in, då glasburkar kan stå utspritt på många ställen, skafferiet, garaget, vinden, och andra små tänkbara skrymslen som är mörka och något svalare än rumstemperatur. Viss kål strimlar vi och fryser in i mån av plats. Svart och grönkål kan man torka och lagra i lufttäta burkar, går fint att använda i grytor. Drar man upp kålen med hela stocken, kan man förvara dem i ett svalt men frostfritt utrymme ex; inglasad balkong i några månader de håller sig fint.