Gurka, majs och andra värmekrävande växter

Att så nya plantor är något vi gör nästan hela tiden för att fylla ut odlingarna varteftersom vi skördar. Men pågrund utav deras långa utvecklingstid sår vi vissa grönsaker bara en gång per säsong. Dessa grönsaker har en sak gemensamt, de är värmekrävande, snabbväxande och tycker inte om omskolningar.

Detta är min lista med värmekrävande växter som jag sår nu i maj. Här i zon 4/5 går det bra att så dessa under hela maj månad, för utsättning runt midsommar, alternativt slutet på juni första helgen i juli. 

• Gurka
• Pumpa
• Melon
• Majs
• Bönor
• Solrosor
• Luktärtor

Av två anledningar vill jag inte ha dessa plantor inomhus: 

Det är redan mer än fullt i odlingsstationen med tomater och chili. Många utav dessa är så värmekrävande att ljuset inomhus inte räcker till så det är lätt att få långa rangliga, ohanterliga plantor.

Och jag har redan mycket att avhärda och fjäska med, och dessa grönsaks grupper blir lätt många plantor. Jag själv är uppe i 170 plantor till min lilla radhusodling. 

För att slippa avhärdning och ha dem inomhus låter jag dem enbart gro inomhus. När fröet grott är jag snabb med att ta ut dem. Då får de sol från första början och tål den och sparar plats inne. Men dessa växter är värmekrävande så jag tar in dem varje kväll för natten, fram till ungefär 1 vecka innan jag tänkt plantera dem på sin slutgiltiga växtplats.

Dessa plantor tycker heller inte om omplanteringar. De har kinkiga rötter som inte vill ha för mycket rörelse eller gå av. Därför drar jag ned på antalet omplanteringar till det minimala.  

Alla dessa växter har stora frön, så de druknar inte i en stor kruka, och rinner inte iväg när man vattnar. Jag sår dem därför i en kruka som är ca 15 cm i diameter i Hasselfors P-jord. I en såpass stor kruka får de också plats att växa till sig ordentligt till ca 4-6 bladpar. 

När de är stora nog och risken för nattfrost är förbi, kan de direkt från krukan sättas ut på sin slutgiltiga växtplats, och på så sätt slipper man omskolningar och störa deras rötter. Varje gång man skolar om dessa känsliga plantor så behövs en återhämtningsperiod på ca 1-2 veckor innan den kan ta ny fart och fortsätta växa igen detta försenar skörden med lika många veckor

Majs, gurka och bönor behöver man oftast ganska många plantor utav för att få en hygglig skörd. Dessa sår jag därför i  större brätten, eller i toarullar. De jag sår i toarullar sätter jag sedan ut med hela rullen i jorden. 

Squash, melon och pumpor behöver man inte så många utav då en planta ger ganska mycket frukt samt att plantorna blir stora och kräver mycket plats. Dessa sår jag därför en och en i större plastkrukor. 

Luktärtor och solrosor är mindre känsliga för att få rötterna störda men är värmekrävande och snabbväxande. De bredsår jag i större krukor och delar sedan när jag sätter ut dem. 

Kryddpyramiden år två

Förra året anlades ett nytt kryddland http://radhusetannorlunda.blogspot.se/2017/05/odlingsbaddar-enligt-en-typ-av.html för att flytta ut kryddorna från grönsaksodlingen.
Kryddorna är inte direkt känsliga för svamp eller nematoder och har därför nästan inga jordbundna sjukdomar. Växelbruk blir därför inte lika viktigt. Jag kommer odla mina kryddor i pyramiden år efter år. Jag byter lite plats på dem i själva pyramiden, men tanken är att denna plats är ett permanent kryddland.

Kryddpyramiden jordfylldes inte helt då det skulle vara ganska så dyrt. Istället görs bäddarna till en sorts levande jordfabriker. Men många frågar vad gör man nästa år med den typen utav bäddar?

Det organiska materialet multnar under säsongen och bildar fin jord. Men det innebär också att bädden sjunker. Det finns många sätt att underhålla en sådanhär bädd på. Man kan fylla på ovanifrån med jord eller organiskt material. Man kan tömma bädden och flytta den fina jorden till andra odlingar och börja om. Jag går en liten medelväg där jag både tömmer och fyller på. Vilken metod man väljer tycker jag beror på vad man fyllde bädden med första året. Jag fyllde min med stora grästuvor, detta kan lätt bli väldigt kompakt. Jag vill därför lufta bädden och luckra upp den igen. I höstas lyfte jag bort de två övre odlingsramarna för att skydda träet från våra blöta vintrar.

Kryddpyramiden efter en säsong, jag gräver bort de andra våningarnas jord och lite till i botten lådan.

Grästuvorna från förra året, som kan vara rätt stora och göra jorden kompakt. En kompakt jord kan lätt bli syrefattig och plantorna växer dåligt.

För att lufta bädden gräver jag bort en del utav jorden och sorterar ut de riktigt stora klumparna som kan bli kompakta. De stora klumparna är de gamla grästuvorna, dessa har börjat multna och är rätt sköra, jag bryter därför sönder dem till mindre bitar. Ju mindre bitar man har dessto lättare har mikroorganismerna att ta sig in i materialet och bearbeta det. 

Jorden som grävdes bort silades så att de stora grästuvorna kunde sållas ut och brytas ned till mindre bitar som sedan fick gå tillbaka till jorden. 

För att få upp volym på bädden igen, fyller jag på med nytt material ovanpå den jord som lämnas kvar. Jag tar hem en ensilagebal och har gammal halm från förra årets varmbänksisolering, som får bli utfyllnadsmaterial och som samtidigt blir till ny jord under säsongen. Man kan givetvis fylla på med annat organiskt material som man har tillgång till. Ovanpå det nya ensilaget lägger jag sedan tillbaka en del utav den jorden jag grävt ur. När jag är nöjd med höjden, bygger jag nästa våning.

Efter att jorden grävts bort en bit fylls nytt material på. I mitt fall gammalt ensilage. Jag lägger på rejält så att jag nästan får den höjd jag vill ha som slutvolym på bädden.

Ovanpå ensilaget läggs sedan ett lager jord från skottkärran. Jag fyller odlingslådan något högre eftersom den kommer sjunka under sommaren.

De nya våningarna anlägger jag något mer från grunden, på i princip samma sätt som första året. Jag bottnar lådan med grovt material först, för att få botten luftig. Jag fyller sedan på med organiskt material för att få upp volymen, och sist lägger jag på ett lager utav den urgrävda jorden för att justera höjden, och ha jord att så i. När pyramiden är färdigbyggd, strör jag ut ett tunt lager varmkompostjord där jag skall odla. Så att de små plantorna får den där härliga näringsskjutsen medan de växer. Men för att inte bränna sönder frön och bebis plantrötter lägger jag ovanpå kompostjorden ett till tunt lager planteringsjord som är mer näringsfattig.

När nästa våning byggs på, grundas den med grövre material. Här använder jag förra årets kålplantor som har rätt grova stockar.

Sedan fylls även denna våning på med ensilage. 

Sist fylls en del utav skottkärrans jord på även i denna våning.

Allra sist när pyramiden är färdigbyggd, lägger jag på ett tunt lager varmkompostjord och sedan ett till tunt lager planteringsjord ovanpå det. Nu är pyramiden redo för sådd.

Jag sår en krydda per sida på det nedre planet och två sidor per krydda på nästa plan, och en krydda
på toppen. Vi använder mycket kryddor i matlagning, och vill gärna spara till både infrysning och örtsalt.Vår pyramid ger ca 2.5 kvm kryddodling.
Årets kryddor i pyramiden är:

• Bladpersilja-Gigante di Napoli
• Basilika-Italiensk storbladig
• Dill-Mammuth
• Körvel
• Libbsticka
• Oregano
• Timjan

Ny bottennivå för Plantagen

Plantagen har nått en ny botten nivå, med levande insekter i utsädet för lök

För nästan precis ett år sedan, skrev Lena Israelsson ett inlägg om hur botten var nådd för plantagen. http://odla.eu/1788-2/
Medier snappade upp kritiken och SVT har skrivit både artiklar och sänt radio program om bristerna.
Plantagens marknadschef Lena Gross har flertalet gånger uttalat sig om att de måste förbättra sin verksamhet, och givetvis inte ha dålig kvalite som inte motsvarar övriga i branschen.

Lena har i sin blogg tagit upp flera punkter som hon anser att Plantagen brister på bland annat, växter som drivits upp på felaktigt sätt, frostkskadade plantor, uttorkade plantor, och vilseledande fröpåsar.

Nu har Plantagen enligt mig nått ytterligare ett nytt bottenläge. De säljer nämligen smittat utsäde utav sättlök.

Jag själv var in på Plantagen i Stockholms området igår för att jag skulle ha en pallkrage. (De kan väl knappast misslyckas med några brädbitar)
Gick förbi deras plantskola då jag i år (igen) inte lyckats driva upp jätte verbena från frö, men just Plantagen har haft plantor. Plantorna av jätte verbena var totalt uttorkade, krukan var så lätt, och vände man upp och ned på krukan ramlade hela torvklumpen ut.

Kvaliteten på växter är fortfarnde låg, och i år har Lena Gross inga sena frostnätter ända in i maj att skylla på.

Gick vidare in i butiken till pallkragarna där också sättlöken finns. Tänkte att jag köper på mig några påsar som back up utifall att min frösådda lök inte tar sig. Börjar plocka på mig påsar och tittar inte så noga. När jag ska ta upp pallkragen som jag ställt ifrån mig, för att kunna ta sättlöken så börjar någonting ramla ned på golvet. Jag ser efter vad det var och märker att sättlöken kryllar utav levande djur!

Efter en närmare titt är det fullt med levande småflugor!
Flugorna kommer ut ur löken, och sitter i löken, så med största sannolikhet är det levande lökflugor.

Massvis med små levande flugor i Plantagens sättlök.

Första året jag odlade lök (2016) fick jag en jättefin skörd, men som var hårt drabbad av lökflugor. Jag tyckte då det var lite märkligt eftersom jag aldrig tidigare haft problem med skadedjur i odlingarna. Jorden var helt ny inköpt, lök hade aldrig odlats i trädgården. Den sättlöken var inköpt på Plantagen. Året efter köpte jag sättlöken på Granngården och fick en lika fin skörd utan lökflugor. När jag nu ser att plantagen säljer utsäde med levande insekter i, börjar jag misstänka att lökfluge problemet 2016, berodde just på detta. För inte heller då kontrollerade jag påsarna speciellt nogrannt.

Så ni som köpt/tänker köpa sättlök från Plantagen kontrollera era påsar extremt noga, för det är så tråkigt att få hela skörden förstörd utav skadedjur som man får in med utsädet!

Och vad gäller Plantagen så är kvaliteten snarare sämre än bättre ett år efter hård kritik från en stor profil inom trädgårdsodlingen. Växterna misshandlas fortfarande, vilseledande fröpåsar är kvar och nu märktes även levande flugor i deras utsäde.

Växtbelysning på ett enkelt sätt

Måste man ha växtbelysning? Nej egentligen inte, plantorna växer på fint i solljuset från fönstret ungefär i april. Men vill man börja tidigare än så, då behövs växtbelysning!

Då dyker ofta nästa fråga upp, varför vill man börja tidigare? Jo vissa sorters grönsaker tar väldigt lång tid på sig för att utvecklas. Hit hör bland annat chili, aubergine, paprika, kronärtskocka, lök, olika typer utav selleri och även vissa blommor. Dessa ska ofta redan ned i jorden i januari, och då behövs verkligen extra ljus.
En annan väldigt lyxig anledning till extra ljus är att man har uppvärmt växthus och kan få ut tomater redan i april/maj. Då sår man även dessa redan i januari, februari.

Vad händer om man sår ändå utan växtbelysning? Jo då får man långa rangliga plantor som sträcker sig mot ljuset och som ofta blir så tunna att deras stjälk till slut bryts av. En bra tumregel är att ju varmare plantorna står dessto mer ljus behövs. Har man lättare att sänka temperaturen för plantorna än ge mer ljus då fungerar det också. Jag förodlar mina plantor i sovrummet där jag stängt av elementet och stängt dörren. Temperaturen håller sig kring ca 19 grader där.

Sallatsplantor sådda utan extra ljus. Stjälkarna blir så långa att plantan viker sig under sin egen tyngd, och bryts ofta sedan av. Det är även långt mellan blad paren, bladen ska helst sitta så tätt som möjligt.

Jag själv använder växtbelsyningen till just de tidiga grönsakerna, men även till kål och tomater som jag sår i slutet mot mars. Bor man litet som vi gör, kan det vara skönare att ha fönster fria och istället avvara lite plats till en odlingshylla.

Men att välja växtbelysning kan vara riktigt klurigt och svårt. Det finns hur mycket som helst om det på nätet. Det finns massor med varianter på lampor, LED, lysrör, rött ljus, blått ljus, vitt ljus you name it. Även priserna ligger i ett enormt spann allt ifrån ca 50 kr till tusenlappar. Och du får olika svar vad du ska ha beroende på vem du frågar. Därför kan det kännas riktigt tungt att börja med växtbelysning, och dyrt.

Vill man bara prova växtbelysning till någon enstaka planta så fungerar de allra flesta skrivbordslampor. Tänk bara på att ljuset behöver vara nära plantan, ungefär ca 15 cm mellan planta och ljuskälla.

Vill man testa växtbelysning i lite större skala, så kan man sätta upp en lysrörsramp i kedjor i ett fönster så att man kan höja och sänka ljuskällan i takt med att plantorna växer. Och man får en känsla för om detta är en odlingsteknik man vill utöka och fortsätta med.

Lysrörsarmatur och hyllplan för fönsterodling. Hyllorna vilar ovanpå små metall fästen som används för hyllplan i köksskåp som är fastskruvade i fönsterkarmen. Hyllplanen är vanliga brädor, och lysrörsarmaturen är T8 18W från Jula.

Jag började med två lysrör i fönster, köpte min ramp på jula 149: 18W T8 lysrör 4000Kelvin ca 30:-.  Armaturerna kom med ansluten sladd. Dessa armaturer använder jag fortfarnde idag. Och jag har inte märkt någon synbar skillnad på de växter som växt under dessa T8 lysrör mot de som växt under mina nya T5.

Plantor uppdrivna under 2x18W T8 4000Kelvin lysrör.

Plantor uppdrivna under 2x 14W T5 4000Kelvin lysrör.

Nu odlar jag i odlingshylla, där jag har satt in mina två äldre T8 armaturer på det första hyllplanet och mina två nya T5 på resterande hyllplan.

Odlingshylla med T8 och T5 armaturer reflektor och skoskydd för vattenspill.

Inköpslista för våran odlingshylla

• T5 lysrörsarmatur 2x14W 189:- Biltema
• T5 lysrör 14W 4000 Kelvin 22:- 
• Odlingshylla, Hejne 78x 50x 171cm 249:- IKEA
• Skomatta Baggmuck 19:- IKEA
• Kedjor, skruv och krokar ca 150:- Bauhaus
• Reflektor, Snö och solskydd till bil 39:- Biltema

Totalpris för hela hyllsystemet ca 1.200 kr. 

Radhusets potatisar 2018

Vi går nu in i mars. Snart får man börja så sina tomater, plantera om chili, kronärtskocka och annat tidigt som man sått. Och det är dags att beställa hem potatis!

Potatis är en gröda som ligger mig lite extra varmt om hjärtat. Är det tre saker som jag tycker är ett måste i en köksträdgård så är det kål, potatis och baljväxter. Dessa tre grödor ger stor skörd, är ofta pålitliga även om vädret är dåligt och roliga att odla. Då det finns så många olika sorter är det lite av ett gissel att välja vilka man ska ha. Helst hade jag tagit hem allt!

Här i zon 4/5 brukar det gå bra att sätta ut tidig potatis ungefär till valborg. Jag förrotar mina potatisar ca en månad före planerad utsättning. Vill du läsa mer om hur jag rotar potatis kan du gärna kika in på förra årets potatis inlägg här http://radhusetannorlunda.blogspot.se/2017/04/potatistider-men-hur-gor-man.html
Det innebär att det går bra att beställa hem och fundera över sättpotatisen hela mars månad. Jag väljer att beställa hem den tidigt då jag ofta har med någon raritets potatis som tyvärr brukar sälja slut fort.

Det också väldigt roligt att prova sig fram bland alla sorter. Därför så byter jag ut många sorter mellan säsongerna. Några sorter får vara kvar och det är de som smakat extra bra, gett extra bra skörd eller har haft någon speciell egenskap som gör att de utmärker sig från övriga sorter.

I min potatisplanering får jag plats med ca 8 sorter, ett kilo utav varje förutom den tidiga potatisen där det finns utrymme för ca 4 kg sättpotatis. Tillsammans blir det att vi tar hem 10 kg sättpotatis utav 8 sorter.
Den största utmaningen med att odla potatis är bladmöglet. Slår det till då är det bara att kapa blasten. När blasten är kapad så räddar man de knölar som finns i jorden från att angripas men plantan kan heller inte sätta fler knölar. Bladmöglet trivs i fuktig varm miljö. En varm sommar med mycket regn är ur potatisodlingssynpunkt en fruktansvärd sommar.
Därför säkrar vi upp potatisskörden så gott det går. Dels genom att välja potatisar ur alla skördeskeden tidig, medel och sen. Men också genom att välja sorter med olika resistensnivå mot bladmöglet.
Då odlingen också är liten på 10 kvm men ska ge en stor skörd så väljs sorter som gärna ger en hög avkastning, men samtidigt behåller smaken.
På dessa egenskaper hittades 18 potentiella sorter ur Larsvikens sortiment. Dessa arbetades sedan ned till fyra nya sorter och fyra sorter från förra året.

Årets 18 utvalda sorter som skulle behandlas ned till 8.

Midsommarpotatis (tidiga sorter)
I vår zon brukar tidig potatis hinna ge knölar till midsommar. Nackdelen med många tidiga sorter är att de ofta är vattniga och lite smaklösa, speciellt om de jämförs med sommarpotatisen. Dessutom lämpar sig de tidiga sorterna inte för inlagring. Denna skörd är därför enbart till för färskkonsumption under sommaren.
Vi odlar två sorters tidig potatis, där vi köper 3 kg utav en sort och 1 kg utav en annan. För att kunna ha en stor skörd men samtidigt pröva nya sorter.

Timo- Denna sort odlade vi förra året och var nöjda. Smaken är helt OK, den ger skörd till midsommar och ger stora välformade knölar. Den tål också kall jord bättre än andra sorter.

Verona- Årets nykomling i denna kategori. Den blev vald på sina egenskaper att den är mycket tidig, har en mycket god smak och är ganska resistent mot bladmögel men också andra sjukdomar.

De tidiga sorterna som vi valde och strök.

Timo från förra årets skörd. Många knölar var i denna storlek 

Sommarpotatis (medelsena sorter)
Sommarpotatisarna kan ge skörd under juli månad om vädret är bra. Vanligast hos oss är att de blir färdiga strax i slutet på juli månad/början på augusti. I denna kategorin finns det största sortutbudet. Därmed är det i denna kategori som det också finns mest smak skillnad. Många sommarpotatisar går att lagra in under hösten, men inte alla.
Vi odlar fem sorters sommarpotatis där vi köper 1 kg utav varje sort.

Amandine- Detta är en sort vi haft med i odlingarna sedan start. Den ger inte så stor skörd, men är otroligt god som kokt med lite smör och hackad gräslök till. En av sommarens höjdpunkter!

Allians- En nykomling för i år. Enligt beskrivningen verkar denna sort vara en dröm för potatisodlaren. Den ska ha en smörig smak, ge stor skörd och ha hög resistens mot bladmögel. Vi får se om den lyckas leverera.

Pink Fir Apple- Detta är en riktig raritetspotatis. Den anses vara europas äldsta potatissort. Smaken är väldigt god, ganska starkt nötig. Den gör sig bra som kokt, rostad eller stekt. Skörden från denna sort är helt fantastisk. Vi tog upp 22 kg från 1 kg sättpotatis. Dess enda stora nackdel är att den har ingen resistens mot bladmöglet.

Anya-Detta är en sort som är framavlad ur sorten Pink Fir Apple. Pink är en sort jag blev väldigt förtjust i förra året. Då Anya är framavlad ur denna så ska smaken vara liknande men då den är mordernare har den även medelresistens mot bladmögel. Detta är mitt safecard för att få Pink potatisens smak om det är bladmögelsäsong.

Charlotte-Denna sort ska vara ganska lik Amandine men ge en större skörd. Vi provar därför ut den för att se om den kan ersätta Amandine. Den har en medelresistens mot de flesta sjukdomar.

De sommarpotatisar som vi valde och strök.

Amandine från förra årets skörd.

Höstpotatis(sena sorter)
Höstpotatis är sorter som blir klara ungefär i början/mitten utav september. Detta är sorter som lämpar sig extra bra för inlagring över vintern och därför fortfarande håller sig fina ända fram till våren. Många sorter i denna kategori är mjöliga och gör sig bra i gratänger, grytor och mos. Vi odlar enbart en sort dels föratt vi inte är så förtjusta i mjöliga sorter. Men också då dessa sorter ligger som mest i farozonen för bladmögel och kanske inte hinner utvecklas.

Highland Burgundy Red som potatismos. Den rosa färgen behålls vid kokning.

Highland Burgundy red- Här provar vi ingen ny sort i år. Vi fastnade för denna raritetspotatis då den är väldigt festlig med sitt rosa kött. Smaken är bra i mos och den gav en stor skörd 16 kg från 1 kg sättpotatis. Resistenttålighet är tyvärr okänd hos denna sort och då förra året var en bra potatissommar utan bladmögel så vet vi inte hur denna sorten står sig en dålig sommar. Den fick bli kvar för att se hur tålig den är och om den kan behålla sin höga avkastning även i år.

Den två sena sorterna som vi valde emellan.

De sorter som vi har strukit ur listan har vi resonerat bort på olika aspekter. Bland de tidiga sorter så togs de strukna bort pågrund utav resistenstålighet som var lägre hos vissa sorter. Att de verkade lite sena eller att avkastningen verkade bli låg. De sommarpotatissorter som valdes bort var pågrund utav låg resistens mot nematoder. Nematoder gräver små hål i potatisen som sambon hatar. Inca Belle som valdes bort i den sena kategorin var pågrund utav låg nematodresistens och att jag ville ha minst en potatis med lite rolig färg.

Föreläsning Mars

Våran lilla odling expanderar inte bara i odlingarna utan också i läsare, och andra odlingsintresserade. I år kommer vi därför att börja åka ut och föreläsa.
Första anhalt i vår blir på Heby bibliotek. Den 1:a mars klockan 17.00-19.00.
Fri föreläsning för alla.

Temat kommer vara odling på den lilla ytan, hur man kan genomföra det effektivt och få ut minst lika stora skördar som de som har en villa tomt. Den lilla ytan kan vara allt möjligt, allt ifrån balkongodling, till koloni lott, till radhustomt. Tyngden kommer ligga på tekniker och grönsaksgrupper för dessa små ytor.

Vore jätte kul om många kommer, så bor du i närheten ta tillfället i akt och boka datumet så hoppas jag vi ses!

Radhusets sortlista 2018

På vår lilla radhustomt på ca 200 kvm får vi plats med nästan 100 olika sorters grönsaker och ca 30 sorters sommarblommor.

När odlingarna planeras tänker vi mycket kring samplanteringar att vi vill ha en sort för färskkonsumption och en för lagring och att vi satsar lite extra på särskilda grönsakssorter vissa år.
I år har vi valt att satsa lite extra på lök, bönor och kål odlingar. Nedan kommer jag lista våra sorter och skriva lite kort hur vi har kommit fram till att välja just dessa.
När det gäller fröinköp köper vi först och främst de fröer som tagit slut, i andra hand kommer nyheterna i de grönsaksgrupper som vi valt att fokusera på och i tredje hand köper vi fröer som vi vill provodla.  Potatisen ingår inte i denna frölista utan får en egen lista längre fram.

Kål

Kål är en grönsaksgrupp som vi tycker väldigt mycket om. Den är rolig, utmanande och vacker att odla.Den lämpar sig bra för vintersådd och experimenterande med serieodlingar. Man kan även göra mycket i matväg med de olika kålsorterna. Årets nyhet i denna grupp är broccolo, som är en variant av broccoli. Vi provodlar även en ny brysselkål, rosenkål, vitkål och en extra snabb spetskål för serieodling. 

                                       Spetskålen Kalibos

Blomkål-Igloo

Broccoli-Piracicaba

Broccolo-Romanesco Natalino

Brysselkål- Long Island

              Red Ball

Flower sprouts-Kalettes garden mix

Grönkål- Dwarf green curled

Red russian

    Kålrabbi-Wiener Blå

Palmkål- Nero di Toscana

Rödkål-Red express

Savoykål-Vertus 2

Spetskål-

 Cuor di bue

                                Early jersey wakefield

            Kalibos     

Vitkål-Brunswick

                 Early Ditmarsh

Rotfrukter

Rotfrukter är trevliga att lagra över vintern. Många passar även bra för den som inte har så mycket eller bra lagringsutrymme. Vi har lagrat morötter i fuktig jord i träbackar i köket (rumstemp.) med gott resultat. Vissa sorter som vi odlar är dock till för färskkonsumption under sommaren, som de extra spröda söta morötterna. Även rotfrukterna har potential för serieodling då vissa sorter med fördel kan sås senare på sommaren för höstskörd. I år provodlar vi palsternacka, kålrot och rättika.

Sommarmoroten Amsterdam forcing Gulbetan Touchstone Gold och
Brysselkålen Early Half Tall.

Blekselleri-Giant red

Gulbeta-Touchstone gold

Hösmorot-Autumn king

Sommarmorot-Amsterdam forcing

                 Purple dragon

Kålrot-Lomonde

Majrova-Purple top white globe

Palsternacka-White gem

Polkabeta-Chioggia

Rättika-Red meat

Rödbetor-Cylindra

              Forono

Rädisa-Cherry belle

             Plum Purple

Kryddor

Kryddor är mycket tacksamma att odla medstora skördar på liten yta. De är lättlagrade då man kan frysa, torka och göra eget örtsalt. Vi är ganska nöjda med våra sorter och provar inte så mycket nytt. De är även de lättaste att få till blommning och därmed ta egna frön. 

Dansk körvel

Basilika-Italiensk storbladig

Dill-Mammuth

Körvel-Anthriscus cerefolium

Libsticka

Oregano-Kungsmynta

Persilja-Gigante di Napoli

Timjan-Thymus vulgaris

Fruktgrönsaker

Tomater är för oss en riktigt utmaning vi får helt enkelt inte till det. Vi har ett litet väggväxthus där en aubergine och tomaten Brandywine bor,den är svårodlad men är så förbaskat god. I år ska vi även provodla en melon i växthuset. Resterande tomater, chili och paprioka odlas längs med en södervägg. Vi får fina tomatplantor men nästan inga blommor. I år har vi därför bytt ut hela tomat skaran mot snabba sorter på max 70 dagar och så får vi läsa på om hur vi ska få till tomatodlingen. På friland odlar vi även majs. 

Tomaten Nyagous

Chilin Santa Fé

 Aubergine-Black beauty

Chili- Jamaican bell

                     Trinidad purple coffe

Majs-Double standard

Melon-Charentais

Paprika-Klari baby cheese

         Sweet nardello

Tomater friland-Glacier

                           Ida Gold

                          Nyagous

                           Sibrijak   

                        Stupice 

                  

Körsbärstomater friland-Black sweet cherry

                          Chilega

                          Naranja

                                          Principe Borghese

                                 Tumbling tom

Tomater växthus-Brandywine

                                      Costeluto genovese

                 

Gurka, pumpa och squash

Pumpa, squash och gurka tar upp väldigt mycket plats, man skulle därför kunna tro att de inte passar i den lilla trädgården. Vi tycker tvärtom, plantorna är stora men de ger en himla hög avkastning på den yta de tar upp. Vi odlar dem lite här och där, varsom de kan få plats att breda ut sig. Pumporna har dock en egen bädd, de ger inte så många frukter per planta men då frukterna blir på flera kg räcker de till mycket mat. Vi odlar snabba sorter så att de hinner mogna innan frosten kommer. I år  provodlar vi musselsquash, pumpan Kroshka och gammla hederliga gurkan arboga vit.

Vintersquash Blue Hubbard                                                                              

Druvgurka- Arboga vit

                              Northern Pickling

                           Vert petit de paris

          Gurka växthus-Sonja

Pumpa-Rogue vif de etampes

Sommarsquash-Cocozelle

                                Custard White

Vintersquash-Blue hubbard

                     Kroshka        

      

Sallat och bladgrönt

På vårvintern fyller vi varmbänken med sallat och annat bladgrönt. Under sommaren odlas den där det finns plats eller där den behagar att själv så sig. När vi väljer våra sallatssorter väljer vi nya varje år då det finns så mycket att smaka sig igenom. Vi odlar en sort av varje typ sallat. Sallatsplantor för hög sommaren förkultiveras under sen vår då sallat inte gror i högsommar värmen.

Olika sallatssorter bla, Little Gem, Senorita, och Black seeded simpson

Batviasallat-Marvel of four seasons

Cossallat-Little gem

Huvudsallat-Muriell

Kronärtskocka-Violet de Provence

Mangold-Five colours

Malabarspenat-Rubra

Pac choi-Prize choi

Plocksallat-Lollo rossa

Rosensallat-Palla rossa

Rucola-Italiensk vild

Sparrissallat-Celtuce

Spenat-Matador

Trädgårdsportlak gul

Baljväxter

Baljväxter är lättodlade, göder marken och är oftast väldigt vackra. Många bönor lämpar sig dessutom bra för krukodling. För att göda jorden åt kålen, försöker vi ha lika mycket baljväxter som kål. I denna grupp odlar vi trotjänare som ärtan Alermann men vi provodlar gärna och mycket. Brytbönor har aldrig fungerat hos oss, i år provodlar vi två olika sorter i kruka längs södervägg. Vi ger oss även på en ny sockerärt och en helt galen asiatisk böna som skall kunna bli upp mot en halv meter lång!

Min sambo älskar kikärtor i år får även dem en plats i odlingarna.

Störbönan Blauhilde

Märgärten Kelvedon Wonder

Bondböna-Witkiem

Brytböna-Mascotte

Kikärt-Principe

Märgärt-Alderman

Sockerärt-Carouby de mausanne

Sparrisböna-Red noodle 

Störböna- Blauhilde

Rosenböna-Painted lady

Vaxböna-Rocquencourt

Lök

Hitills har vi odlat lök enligt Åke Truedssons metod där man maxar en pallkrage med sättlök och skördar från maj-september. I år utökar vi lökodlingen med vitlök och purjolök. När vi ändå ska provodla purjolök passar vi på att experimentera med lök från eget frö, vi kommer därför så våran röd och gullök till pallkragen. 

Gul, vit och rödlök i pallkrage tidigt i juni

Gräslök

Gul lök- Sturon

Purjolök-Lungo d`inverno

Röd lök- Red baron

Vitlök-Messidrome

                   Violet de cadours

Sommarblommor

Vad vore våra odlingar utan våra små vilda hjälpredor? Förutom alla grönsaksblommor vill vi förse våra vilda vänner med mat hela sommaren. Vi odlar därför en mängd olika sommarblommor. Alla är valda för att gynna de vilda pollinerarna. Vi odlar dem mellan grönsakerna i bäddarna där de får plats. Dessutom får man den där brokiga härliga känslan på odlingarna med lite blommor mitt i allt. 

Humla på blåklintsblandning

Atlasblomma-Cattleya

Blomsterlin-Rubrum

Blomman för dagen-Heavenly blue

Blåklint-Gammeldags vildform

Broksalvia-Blue Monday

Buskkrasse- Jewel mix

Gurkört

Honungsfacelia-Angelia

Jungfrun I det gröna- Miss jekyll

Jätteverbena

Lejongap-Rainbow

                     Black prince

Luktärt-Black Knight

                  Fransicus cupani

Oljelin- Iduna

Prunkfjärilsblomster-Joyride

Ringblomma

Rosenskära-Early summer

Rödklöver

Solros-Giant yellow

Tagetes-Linné tagetes

Vallmo-The giant

               Dannebrog

             Single Red

            Lady Bird

Ängsblandning

Sortgallring i frökatalogen

Idag fortsätter jag på högaktuella ämnet frö inköp. Denna gång tänkte jag gå igenom hur vi gör när vi väljer sorter till våra land, och de misstag vi gjort som lett upp till hur vi väljer frön.

När vi flyttade in i Radhuset för tre odlingssäsonger sedan fanns ingenting i odlingsväg. Det var bara en enda stor gräsmatta med en pion.

Jag har haft ett intresse för odling sedan liten men inte haft någon möjlighet att utveckla det. När jag äntligen fick en trädgård siktade jag in mig på stora odlingar, jag ville få utlopp för odlingslusten och kreativiteten med odling. Vi grävde ett 55 kvm stort land, det tog hela våren. I april stod jag där utan fröer. Som många nybörjare åkte jag ned till närmsta trädgårdskedja och köpte mig ett 10 tal fröpåsar av diverse komersiella märken. 

När jag valde mina första påsar tittade jag nästan bara på om fröpåsen såg rolig ut. -Det kan ju inte vara så stor skillnad på frö och frö. Jag tänkte att förkultivering inte skulle bli ett hinder. Det var ju bara att dra upp frön inomhus och på fröpåsen stod det ju förkultivering mars-april. Detta insåg jag senare på säsongen var ett nybörjarmisstag. Vissa sorter gav ingenting för det var sorter som inte passade för min odlingszon eller som var uppdragna på tok för sent. Vissa sorter gav jätte fint, fick tillochmed egna frön. Men besvikelsen var enorm när jag satte dessa frön året efter och inte alls fick den sorten jag odlat året innan. 

Dessa misstag gjorde att jag läste på och började se mig om efter frön på annat håll. Jag läste på om F1 hybrider och insåg att alla fröpåsarna jag köpt var just F1 hybrider. 

Jag ville ju ta egna frön, målet var en hållbar självförsörjande odling. 

När jag letade efter sortäkta fröer på nätet inför nästa säsong hittade jag Runåbergs fröer. Inga F1 hybrider i deras sortiment så risken att inte kunna ta eget frö eliminerades, det var bara att härja vilt bland sorterna. Men jag började fundera över varför det egentligen finns tio sorters rödbetor? Eftersom det var stor skillnad på frö och frö, vad innebar sortskillnaden? Hur stor inverkan hade den?

Zon kompabilitet var något viktigt. Ingen ide att odla en pumpa för zon 1 i zon 4/5. Smak skilde sig mellan sorterna, därav valdes många fröer på smak beskrivningarna. Stor skörd var också viktigt så därför valdes sorter som gav bra. 

Odlingen blev mycket roligare andra säsongen med sortäkta fröer, eftertanke kring sortvalet och experimenterande med såtid. Helt plötsligt gick många grönsaker bra. Det fanns nästan ingen grönsak som inte gav något. De fröer som samlades in kunde användas nästa år. Det gav en säkerhet till odlingen att även om jag inte får tag i sorten kommande år så har jag kvar den. Det väcktes en kreativitetslust att odla utanför fröpåsens strikta ram för sådd och våga prova mig fram istället.

Jag började även intressera mig för biologisk mångfald i odlingarna. Då vilda bin och fjärilar fullkomligt exploderade i vår trädgård. Många olika sorter ger förutsättningar för många olika insekter och arter av insekter. Därför vill vi odla så många sorter det bara går på vår lilla yta.

När vi idag väljer ur frökataloger följer vi dessa punkter: 

• Inga F1 hybrider, alla sorter vi odlar vill vi kunna ta eget frö på.
• Zon kompabilitet, det ska inte vara omöjligt att odla sorten här (zon 4/5). Vi kan tumma på zonerna och gå ned en eller två zoner och testa på våran varmaste odlingsplats. 
• Utvecklingstid, sorterna ska hinna i vår zon, vi serieodlar gärna( läs gärna mer om serieodling här https://farbrorgron.blogspot.se/2016/09/serieodla-pa-friland-och-pallkrage.html) och väljer därför hellre sorter med kortare utvecklingstider.
• Sort egenskaper, vi odlar på styv lera därför väljer vi sorter som gärna trivs i sådan jord och rotfrukter väljer vi sådana som inte blir så långa utan växer grundare och inte behöver kämpa mot leran. 
• Avkastning, vi väljer framför allt sorter som ger en rik skörd.
• Blommor, vi väljer framförallt sorter som går bra ihop med grönsaker och hjälper dem i sitt växtsätt eller skyddar dem mot skadedjur. Samt blommor som främjar bin och fjärilar.
• Mångfald, vi odlar många olika grönsaker och sällan bara en sort utav varje grönsak.
• Smak, vi testar i första hand sorter som har en tilltalande beskrivning gärna söta smaker. 

Detta ger en biologisk mångfald, en självförsörjande, hållbar odling med utrymme för kreativitet och experimentlust. Vi köper våra frön i första hand från Runåbergs och Impecta då de har stort utbud på ekofrö och sortäkta fröer.

Värdegrunder, hållbarhet och F1 hybrider

Nytt år, ny odlingssäsong som man sakta kan börja starta. Många har fått hem frökatalogerna. Man börjar mysa ned sig om kvällarna och spenderar timmar med att bläddra bland alla spännande nyheter.

Min första tanke var att skriva ett inlägg om hur vi i våra odlingar väljer sorter inför årets odling. Men när jag började formulera ett sådant inlägg insåg jag att det finns en hel del tankar kring det valet som behöver klargöras. Nämligen tankarna kring hållbar odling och vilken värdegrund vi egentligen strävar att odla efter.

Som hobbyodlare är det extra viktigt för mig att man odlar hållbart. Hållbar odling innebär att man kan skapa ett självförsörjande kretslopp i trädgårdsodlingen. Kretsloppet innefattar ganska många bitar, gödseltyp, hur man får fram ny jord men också fröförsörjning.

Just frön är högaktuella nu när vi sitter där med våra kataloger.

Men vad är ett hållbart frö?

Ett hållbart frö är ett frö som är fritt, som kan ge en fröskörd så att man som odlare dels kan bli självförsörjande på sitt frö. Men också att jag som hobbyodlare ska kunna bidra till mångfalden och ta fram nya sorter. Sorter som är anpassade just för området man odlar i.
Förr i tiden kunde man hitta en egen sorts åkerböna i nästan varje ort. En böna som var optimerad för just de odlingsförhållandena på orten. Att ha sådana optimerade sorter bidrar till hållbarhet då en sådan sort kan kräva mindre vatten, ge bra avklastning i täckodling eller klara av kyla bra etc. Helt enkelt en sort som tär mindre på jordens reurser för den är optimerad för platsen den växer på. Dessutom ger många sorter en mångfald till naturen. Olika sorter har olika utformning och gynnar olika typer av insekter. En stor mångfald bland våra odlade sorter i trädgården ger en stor biologisk mångfald i naturen.

I dagens fröhandel finns det sorter där denna typ av hållbarhet är svårare att uppnå om det ens är möjligt. Nämligen F1 hybriderna.
Tanken från början med hybridsystemet var att fröföretagen skulle få kontroll över utsädet i form utav genuttryck. En F1 hybrid har fördelarna att de producerar jämnare, och med högre avkastning för att genvariationen inom populationen är väldigt låg. Detta skulle ge en säkerhet till lantbruket. Genom inavel av två plantor blir den genetiska mångfalden i plantan låg och därmed risken för genförändringar låg.

Men genom att hybridsorterna är inavlade är dess avkomma antingen steril så att den inte ger några frön alls. Eller om den är fertil så kommer den inte likna moderplantan. Det är möjligt att åstadkomma en stabil sort från F1 hybridernas avkomma men det tar många generationer och det man slutar med är inte likt det man började med.
För att få exakt samma egenskaper på avkomman behöver föräldraparet vara känt. Dock är kombinationen av föräldrar något som företagen håller hemligt. Därmed är det enda sättet att få F1 hybridens egenskaper är att köpa fröna om och om igen.

Eftersom tillgång och efterfrågan styr företagens agerande så sker en urvattning av marknadens mångfald med F1 hybrider. Tio olika sorters blåklint ska produceras, distruberas och säljas. Vissa sorter kommer inte sälja lika bra som andra. Varför ska då företagen tillhandahålla en fröproduktion för tio sorters blåklint? Ur företagens synvinkel är det mer åtråvärt att bara sälja de sorter som de flesta vill ha. Därmed minskar den biologiska mångfalden.
Jämför man med fria frön, styrs även deras marknad av samma regler.
Skillnaden är att om ett fritt frö försvinner från marknaden kan sort mångfalden fortfarande upprätthållas då odlare kan ta fram egna frön och bevara sorten.

Som hobbyodlare bör man fundera kring vilka värdegrunder man vill odla sina grödor efter och vad för typ av frökontroll och fröförsäljning man är villig att stödja.

Eftersom vi som driver odlingen i Radhuset vill bidra till att bibehålla en biologisk mångfald inom hobby odlingen och vi vill se fler sortäkta sorter på frömarknaden så väljer vi bort F1 hybriderna i odlingen.