söndag 21 januari 2018

Radhusets sortlista 2018

På vår lilla radhustomt på ca 200 kvm får vi plats med nästan 100 olika sorters grönsaker och ca 30 sorters sommarblommor.

När odlingarna planeras tänker vi mycket kring samplanteringar att vi vill ha en sort för färskkonsumption och en för lagring och att vi satsar lite extra på särskilda grönsakssorter vissa år.
I år har vi valt att satsa lite extra på lök, bönor och kål odlingar. Nedan kommer jag lista våra sorter och skriva lite kort hur vi har kommit fram till att välja just dessa.
När det gäller fröinköp köper vi först och främst de fröer som tagit slut, i andra hand kommer nyheterna i de grönsaksgrupper som vi valt att fokusera på och i tredje hand köper vi fröer som vi vill provodla.  Potatisen ingår inte i denna frölista utan får en egen lista längre fram.

Kål
Kål är en grönsaksgrupp som vi tycker väldigt mycket om. Den är rolig, utmanande och vacker att odla.Den lämpar sig bra för vintersådd och experimenterande med serieodlingar. Man kan även göra mycket i matväg med de olika kålsorterna. Årets nyhet i denna grupp är broccolo, som är en variant av broccoli. Vi provodlar även en ny brysselkål, rosenkål, vitkål och en extra snabb spetskål för serieodling. 

                                       Spetskålen Kalibos
Blomkål-Igloo

Broccoli-Piracicaba
Broccolo-Romanesco Natalino
Brysselkål- Long Island
              Red Ball
Flower sprouts-Kalettes garden mix
Grönkål- Dwarf green curled
Red russian
    Kålrabbi-Wiener Blå
Palmkål- Nero di Toscana
Rödkål-Red express
Savoykål-Vertus 2
Spetskål-
 Cuor di bue
                                Early jersey wakefield
            Kalibos     
Vitkål-Brunswick
                 Early Ditmarsh

Rotfrukter
Rotfrukter är trevliga att lagra över vintern. Många passar även bra för den som inte har så mycket eller bra lagringsutrymme. Vi har lagrat morötter i fuktig jord i träbackar i köket (rumstemp.) med gott resultat. Vissa sorter som vi odlar är dock till för färskkonsumption under sommaren, som de extra spröda söta morötterna. Även rotfrukterna har potential för serieodling då vissa sorter med fördel kan sås senare på sommaren för höstskörd. I år provodlar vi palsternacka, kålrot och rättika.

Sommarmoroten Amsterdam forcing Gulbetan Touchstone Gold och
Brysselkålen Early Half Tall.
Blekselleri-Giant red
Gulbeta-Touchstone gold
Hösmorot-Autumn king
Sommarmorot-Amsterdam forcing
                 Purple dragon
Kålrot-Lomonde
Majrova-Purple top white globe
Palsternacka-White gem
Polkabeta-Chioggia
Rättika-Red meat
Rödbetor-Cylindra
              Forono
Rädisa-Cherry belle
             Plum Purple
Kryddor
Kryddor är mycket tacksamma att odla medstora skördar på liten yta. De är lättlagrade då man kan frysa, torka och göra eget örtsalt. Vi är ganska nöjda med våra sorter och provar inte så mycket nytt. De är även de lättaste att få till blommning och därmed ta egna frön. 

Dansk körvel

Basilika-Italiensk storbladig
Dill-Mammuth
Körvel-Anthriscus cerefolium
Libsticka
Oregano-Kungsmynta
Persilja-Gigante di Napoli
Timjan-Thymus vulgaris

Fruktgrönsaker
Tomater är för oss en riktigt utmaning vi får helt enkelt inte till det. Vi har ett litet väggväxthus där en aubergine och tomaten Brandywine bor,den är svårodlad men är så förbaskat god. I år ska vi även provodla en melon i växthuset. Resterande tomater, chili och paprioka odlas längs med en södervägg. Vi får fina tomatplantor men nästan inga blommor. I år har vi därför bytt ut hela tomat skaran mot snabba sorter på max 70 dagar och så får vi läsa på om hur vi ska få till tomatodlingen. På friland odlar vi även majs. 

Tomaten Nyagous
Chilin Santa Fé
 Aubergine-Black beauty
Chili- Jamaican bell
                     Trinidad purple coffe
Majs-Double standard
Melon-Charentais
Paprika-Klari baby cheese
         Sweet nardello
Tomater friland-Glacier
                           Ida Gold
                          Nyagous
                           Sibrijak   
                        Stupice 
                  
Körsbärstomater friland-Black sweet cherry
                          Chilega
                          Naranja
                                          Principe Borghese
                                 Tumbling tom
Tomater växthus-Brandywine
                                      Costeluto genovese
                 
Gurka, pumpa och squash
Pumpa, squash och gurka tar upp väldigt mycket plats, man skulle därför kunna tro att de inte passar i den lilla trädgården. Vi tycker tvärtom, plantorna är stora men de ger en himla hög avkastning på den yta de tar upp. Vi odlar dem lite här och där, varsom de kan få plats att breda ut sig. Pumporna har dock en egen bädd, de ger inte så många frukter per planta men då frukterna blir på flera kg räcker de till mycket mat. Vi odlar snabba sorter så att de hinner mogna innan frosten kommer. I år  provodlar vi musselsquash, pumpan Kroshka och gammla hederliga gurkan arboga vit.

Vintersquash Blue Hubbard                                                                              
Druvgurka- Arboga vit
                              Northern Pickling
                           Vert petit de paris
          Gurka växthus-Sonja
Pumpa-Rogue vif de etampes
Sommarsquash-Cocozelle
                                Custard White
Vintersquash-Blue hubbard
                     Kroshka        
      

Sallat och bladgrönt
På vårvintern fyller vi varmbänken med sallat och annat bladgrönt. Under sommaren odlas den där det finns plats eller där den behagar att själv så sig. När vi väljer våra sallatssorter väljer vi nya varje år då det finns så mycket att smaka sig igenom. Vi odlar en sort av varje typ sallat. Sallatsplantor för hög sommaren förkultiveras under sen vår då sallat inte gror i högsommar värmen.

Olika sallatssorter bla, Little Gem, Senorita, och Black seeded simpson
Batviasallat-Marvel of four seasons
Cossallat-Little gem
Huvudsallat-Muriell
Kronärtskocka-Violet de Provence
Mangold-Five colours
Malabarspenat-Rubra
Pac choi-Prize choi
Plocksallat-Lollo rossa
Rosensallat-Palla rossa
Rucola-Italiensk vild
Sparrissallat-Celtuce
Spenat-Matador
Trädgårdsportlak gul

Baljväxter
Baljväxter är lättodlade, göder marken och är oftast väldigt vackra. Många bönor lämpar sig dessutom bra för krukodling. För att göda jorden åt kålen, försöker vi ha lika mycket baljväxter som kål. I denna grupp odlar vi trotjänare som ärtan Alermann men vi provodlar gärna och mycket. Brytbönor har aldrig fungerat hos oss, i år provodlar vi två olika sorter i kruka längs södervägg. Vi ger oss även på en ny sockerärt och en helt galen asiatisk böna som skall kunna bli upp mot en halv meter lång!
Min sambo älskar kikärtor i år får även dem en plats i odlingarna.

Störbönan Blauhilde
Märgärten Kelvedon Wonder
Bondböna-Witkiem
Brytböna-Mascotte
Kikärt-Principe
Märgärt-Alderman
Sockerärt-Carouby de mausanne
Sparrisböna-Red noodle 
Störböna- Blauhilde
Rosenböna-Painted lady
Vaxböna-Rocquencourt
Lök
Hitills har vi odlat lök enligt Åke Truedssons metod där man maxar en pallkrage med sättlök och skördar från maj-september. I år utökar vi lökodlingen med vitlök och purjolök. När vi ändå ska provodla purjolök passar vi på att experimentera med lök från eget frö, vi kommer därför så våran röd och gullök till pallkragen. 


Gul, vit och rödlök i pallkrage tidigt i juni
Gräslök
Gul lök- Sturon
Purjolök-Lungo d`inverno
Röd lök- Red baron
Vitlök-Messidrome
                   Violet de cadours

Sommarblommor
Vad vore våra odlingar utan våra små vilda hjälpredor? Förutom alla grönsaksblommor vill vi förse våra vilda vänner med mat hela sommaren. Vi odlar därför en mängd olika sommarblommor. Alla är valda för att gynna de vilda pollinerarna. Vi odlar dem mellan grönsakerna i bäddarna där de får plats. Dessutom får man den där brokiga härliga känslan på odlingarna med lite blommor mitt i allt. 

Humla på blåklintsblandning

Atlasblomma-Cattleya
Blomsterlin-Rubrum
Blomman för dagen-Heavenly blue
Blåklint-Gammeldags vildform
Broksalvia-Blue Monday
Buskkrasse- Jewel mix
Gurkört
Honungsfacelia-Angelia
Jungfrun I det gröna- Miss jekyll
Jätteverbena
Lejongap-Rainbow
                     Black prince
Luktärt-Black Knight
                  Fransicus cupani
Oljelin- Iduna
Prunkfjärilsblomster-Joyride
Ringblomma
Rosenskära-Early summer
Rödklöver
Solros-Giant yellow
Tagetes-Linné tagetes
Vallmo-The giant
               Dannebrog
             Single Red
            Lady Bird
Ängsblandning

söndag 7 januari 2018

Sortgallring i frökatalogen

Idag fortsätter jag på högaktuella ämnet frö inköp. Denna gång tänkte jag gå igenom hur vi gör när vi väljer sorter till våra land, och de misstag vi gjort som lett upp till hur vi väljer frön.

När vi flyttade in i Radhuset för tre odlingssäsonger sedan fanns ingenting i odlingsväg. Det var bara en enda stor gräsmatta med en pion.



Jag har haft ett intresse för odling sedan liten men inte haft någon möjlighet att utveckla det. När jag äntligen fick en trädgård siktade jag in mig på stora odlingar, jag ville få utlopp för odlingslusten och kreativiteten med odling. Vi grävde ett 55 kvm stort land, det tog hela våren. I april stod jag där utan fröer. Som många nybörjare åkte jag ned till närmsta trädgårdskedja och köpte mig ett 10 tal fröpåsar av diverse komersiella märken. 

När jag valde mina första påsar tittade jag nästan bara på om fröpåsen såg rolig ut. -Det kan ju inte vara så stor skillnad på frö och frö. Jag tänkte att förkultivering inte skulle bli ett hinder. Det var ju bara att dra upp frön inomhus och på fröpåsen stod det ju förkultivering mars-april. Detta insåg jag senare på säsongen var ett nybörjarmisstag. Vissa sorter gav ingenting för det var sorter som inte passade för min odlingszon eller som var uppdragna på tok för sent. Vissa sorter gav jätte fint, fick tillochmed egna frön. Men besvikelsen var enorm när jag satte dessa frön året efter och inte alls fick den sorten jag odlat året innan. 
Dessa misstag gjorde att jag läste på och började se mig om efter frön på annat håll. Jag läste på om F1 hybrider och insåg att alla fröpåsarna jag köpt var just F1 hybrider. 

Jag ville ju ta egna frön, målet var en hållbar självförsörjande odling. 

När jag letade efter sortäkta fröer på nätet inför nästa säsong hittade jag Runåbergs fröer. Inga F1 hybrider i deras sortiment så risken att inte kunna ta eget frö eliminerades, det var bara att härja vilt bland sorterna. Men jag började fundera över varför det egentligen finns tio sorters rödbetor? Eftersom det var stor skillnad på frö och frö, vad innebar sortskillnaden? Hur stor inverkan hade den?

Zon kompabilitet var något viktigt. Ingen ide att odla en pumpa för zon 1 i zon 4/5. Smak skilde sig mellan sorterna, därav valdes många fröer på smak beskrivningarna. Stor skörd var också viktigt så därför valdes sorter som gav bra. 

Odlingen blev mycket roligare andra säsongen med sortäkta fröer, eftertanke kring sortvalet och experimenterande med såtid. Helt plötsligt gick många grönsaker bra. Det fanns nästan ingen grönsak som inte gav något. De fröer som samlades in kunde användas nästa år. Det gav en säkerhet till odlingen att även om jag inte får tag i sorten kommande år så har jag kvar den. Det väcktes en kreativitetslust att odla utanför fröpåsens strikta ram för sådd och våga prova mig fram istället.

Jag började även intressera mig för biologisk mångfald i odlingarna. Då vilda bin och fjärilar fullkomligt exploderade i vår trädgård. Många olika sorter ger förutsättningar för många olika insekter och arter av insekter. Därför vill vi odla så många sorter det bara går på vår lilla yta.

När vi idag väljer ur frökataloger följer vi dessa punkter: 
  • Inga F1 hybrider, alla sorter vi odlar vill vi kunna ta eget frö på.
  • Zon kompabilitet, det ska inte vara omöjligt att odla sorten här (zon 4/5). Vi kan tumma på zonerna och gå ned en eller två zoner och testa på våran varmaste odlingsplats. 
  • Utvecklingstid, sorterna ska hinna i vår zon, vi serieodlar gärna( läs gärna mer om serieodling här https://farbrorgron.blogspot.se/2016/09/serieodla-pa-friland-och-pallkrage.html) och väljer därför hellre sorter med kortare utvecklingstider.
  • Sort egenskaper, vi odlar på styv lera därför väljer vi sorter som gärna trivs i sådan jord och rotfrukter väljer vi sådana som inte blir så långa utan växer grundare och inte behöver kämpa mot leran. 
  • Avkastning, vi väljer framför allt sorter som ger en rik skörd.
  • Blommor, vi väljer framförallt sorter som går bra ihop med grönsaker och hjälper dem i sitt växtsätt eller skyddar dem mot skadedjur. Samt blommor som främjar bin och fjärilar.
  • Mångfald, vi odlar många olika grönsaker och sällan bara en sort utav varje grönsak.
  • Smak, vi testar i första hand sorter som har en tilltalande beskrivning gärna söta smaker. 
Detta ger en biologisk mångfald, en självförsörjande, hållbar odling med utrymme för kreativitet och experimentlust. Vi köper våra frön i första hand från Runåbergs och Impecta då de har stort utbud på ekofrö och sortäkta fröer.



torsdag 4 januari 2018

Värdegrunder, hållbarhet och F1 hybrider

Nytt år, ny odlingssäsong som man sakta kan börja starta. Många har fått hem frökatalogerna. Man börjar mysa ned sig om kvällarna och spenderar timmar med att bläddra bland alla spännande nyheter.

Min första tanke var att skriva ett inlägg om hur vi i våra odlingar väljer sorter inför årets odling. Men när jag började formulera ett sådant inlägg insåg jag att det finns en hel del tankar kring det valet som behöver klargöras. Nämligen tankarna kring hållbar odling och vilken värdegrund vi egentligen strävar att odla efter.

Som hobbyodlare är det extra viktigt för mig att man odlar hållbart. Hållbar odling innebär att man kan skapa ett självförsörjande kretslopp i trädgårdsodlingen. Kretsloppet innefattar ganska många bitar, gödseltyp, hur man får fram ny jord men också fröförsörjning.

Just frön är högaktuella nu när vi sitter där med våra kataloger.

Men vad är ett hållbart frö?

Ett hållbart frö är ett frö som är fritt, som kan ge en fröskörd så att man som odlare dels kan bli självförsörjande på sitt frö. Men också att jag som hobbyodlare ska kunna bidra till mångfalden och ta fram nya sorter. Sorter som är anpassade just för området man odlar i.
Förr i tiden kunde man hitta en egen sorts åkerböna i nästan varje ort. En böna som var optimerad för just de odlingsförhållandena på orten. Att ha sådana optimerade sorter bidrar till hållbarhet då en sådan sort kan kräva mindre vatten, ge bra avklastning i täckodling eller klara av kyla bra etc. Helt enkelt en sort som tär mindre på jordens reurser för den är optimerad för platsen den växer på. Dessutom ger många sorter en mångfald till naturen. Olika sorter har olika utformning och gynnar olika typer av insekter. En stor mångfald bland våra odlade sorter i trädgården ger en stor biologisk mångfald i naturen.

I dagens fröhandel finns det sorter där denna typ av hållbarhet är svårare att uppnå om det ens är möjligt. Nämligen F1 hybriderna.
Tanken från början med hybridsystemet var att fröföretagen skulle få kontroll över utsädet i form utav genuttryck. En F1 hybrid har fördelarna att de producerar jämnare, och med högre avkastning för att genvariationen inom populationen är väldigt låg. Detta skulle ge en säkerhet till lantbruket. Genom inavel av två plantor blir den genetiska mångfalden i plantan låg och därmed risken för genförändringar låg.

Men genom att hybridsorterna är inavlade är dess avkomma antingen steril så att den inte ger några frön alls. Eller om den är fertil så kommer den inte likna moderplantan. Det är möjligt att åstadkomma en stabil sort från F1 hybridernas avkomma men det tar många generationer och det man slutar med är inte likt det man började med.
För att få exakt samma egenskaper på avkomman behöver föräldraparet vara känt. Dock är kombinationen av föräldrar något som företagen håller hemligt. Därmed är det enda sättet att få F1 hybridens egenskaper är att köpa fröna om och om igen.

Eftersom tillgång och efterfrågan styr företagens agerande så sker en urvattning av marknadens mångfald med F1 hybrider. Tio olika sorters blåklint ska produceras, distruberas och säljas. Vissa sorter kommer inte sälja lika bra som andra. Varför ska då företagen tillhandahålla en fröproduktion för tio sorters blåklint? Ur företagens synvinkel är det mer åtråvärt att bara sälja de sorter som de flesta vill ha. Därmed minskar den biologiska mångfalden.
Jämför man med fria frön, styrs även deras marknad av samma regler.
Skillnaden är att om ett fritt frö försvinner från marknaden kan sort mångfalden fortfarande upprätthållas då odlare kan ta fram egna frön och bevara sorten.

Som hobbyodlare bör man fundera kring vilka värdegrunder man vill odla sina grödor efter och vad för typ av frökontroll och fröförsäljning man är villig att stödja.

Eftersom vi som driver odlingen i Radhuset vill bidra till att bibehålla en biologisk mångfald inom hobby odlingen och vi vill se fler sortäkta sorter på frömarknaden så väljer vi bort F1 hybriderna i odlingen.